Några välkomstord till de studerande som inleder sina studier i Brusaby idag. Och varför inte också åt alla andra.
Jag läste en bok om känslor i somras. Beroende på vem man frågar kan man definiera kanske 35 olika känslor. Känslor hör till sociala situationer, liksom sociala situationer väcker känslor. Känslor har uppstått för att människan skall kunna reglera sitt beteende enligt vad [den sociala] situationen kräver.
Också just nu, idag, känner ni alla något:
Ni är spända, förväntansfulla, nyfikna. Kanske lite lättade över att första natten på internatet har gått bra även om ni känner en liten längtan till det invanda och bekanta.
Under läsårets gång vet jag att ni kommer att uppleva många andra känslor; jag hoppas ni ser det som en del av processen att lära sig. Att lära sig är att ta emot kunskap i teorin och att själv göra i praktiken, men lika mycket handlar det om att lära sig arbeta tillsammans med andra.
I Brusaby väljer ungdomsstuderande en av våra fyra läroplansbaserade linjer. Jag hoppas och tror att ni också lär er över linjerna, precis på samma sätt som ni blir kompisar med studerande på de andra utbildningarna. Förutom er som nu hör till våra 150 ungdomsstuderande har vi ca 300 vuxenstuderande som är inskrivna i Axxell, Brusaby. Ni har också möjlighet att läsa delar av er examen på någon annan av Axxells åtta enheter eller välja att läsa kombistudier t ex i Kimitoöns gymnasium. Ta tillvara året - och åren - för lära dig brett om naturbruk!
* * *
Största delen av er bor här på internat. Själv hade jag nyss fyllt 11 år då jag började bo på internat under veckorna så jag tror jag har mer än en liten aning om vad ni känner idag. Vi har gjort lite omställningar i internatpersonalens arbetstider så, att vi alltid (söndag-torsdag) har någon på jobb på kvällen och oftast är både Sussi och Patrik på jobb. Sussi och Patrik hjälper till både med praktiska saker beträffande boendet och meningsfulla fritidsaktiviteter på kvällen, men kom ihåg:
Det är ni själv som ansvarar för ert eget boende och era egna studier!
* * *
Arbetssäkerhet kommer det att bli mycket av under de första två veckorna. Orsaken är också given - arbetssäkerhet betyder förutom ansvar för sitt eget arbete också ett ansvar för studiekompisar eller kolleger. Därför har vi ett arbetssäkerhetspass som alla skall avlägga innan man börja studera praktiska arbeten.
Då man bor, arbetar, lever och gör händer det saker. "Rapatessa roiskuu", säger man på finska. Oberoende om det gäller studiematerial eller internatbostaden är det viktigt att meddela om något går sönder. Saker går att fixa och det är mycket lättare att göra innan man behöver just det som gått sönder tidigare. Anmäl om saker som inte fungera på buildercom.net.
Skolan, internatet och hela studietiden är som sagt fylld av olika sociala situationer där man samverkar med andra och varandra. För att alla skall trivas och kunna arbeta finns regler. Skolans och internatets regler finns också nedskrivna i studieguiden. Det har reserverats tid också i läsordningen för att läsa, ta till sig och ställa frågor om studier och reglerna här. Nina har gjort ett bra jobb med studieguiden där ni faktiskt hittar svar på de flesta frågor som gäller Brusaby.
Här idag och under hela läsåret finns en hel stab med lärare och övrig personal. Alla finns vi här för er och alla har vi samma målsättning, att ni skall lära er och få er examen.
Min dörr står för det mesta öppen, det är bara att komma upp om det är något ni vill berätta eller fråga. Jag kommer också att dyka upp nu och då medan ni har undervisning, eller så kan ni helt enkelt ta mig i ärmen i matsalen eller då jag går förbi. Att närma sig via Wilma eller per e-post går också bra. Mer om mina tankar och målsättningar hittar ni i mina andra blogginlägg.
Och jo, vi i personalen har också känslor! Vi är glada över att ni har valt att börja här i Brusaby. Vi är hoppfulla att ni skall trivas här och är nöjda då ni lyckas.
Välkomna att studera vid Axxell, Brusaby!
tisdag 13 augusti 2013
fredag 26 juli 2013
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+
Egentliga Finlands förbund har publicerat landskapets utbildningsstrategi. I strategin har man på basen av arbetsgruppens arbete dragit upp riktlinjerna för vad man tycker att är viktigt [inom utbildning] och hur man skall utveckla utbildningsutbudet i landskapet i förhållande till värderingar och målsättningar.
På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.
Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.
Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.
Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.
I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.
Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.
Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).
Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.
På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.
Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.
Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.
Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.
I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.
Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.
Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).
Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.
måndag 22 juli 2013
Trender och framtid
Efter en kort nulägesanalys ur ett Brusaby-perspektiv vill jag komplettera med några synvinklar på hur förändringar i omvärlden kan - och bör - påverka verksamheten. Som exempel använder jag gärna ett dokument jag antar att är bekant för de flesta inom utbildningssektorn: Yrke 2025 - en rapport över hur arbetskrafts- och utbildningsbehovet förväntas utvecklas t o m år 2025.
Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.
Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).
Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?
Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.
Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.
De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.
Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.
Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.
Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).
Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?
Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.
Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.
De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.
Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.
onsdag 19 juni 2013
Några ord om [att ta fram] en strategi
Jag ser en ”traditionell” strategiprocess ungefär såhär:
Som en del av nulägesanalysen vill jag beskriva hur verksamheten fungerar och styrs på "min" enhet. Jag ser ”vår” verksamhet som ett antal processer av vilka utbildning & undervisning är den viktigaste. Den dagliga verksamheten styrs av fem arbetsgrupper som sammanträder med en dynamisk sammansättning utgående från ärendets art. Årsplaneringen baseras på en utvärdering (förverkligade åtgärder och uppnådda resultat). Min [enhets] input till strategidiskussionen, kring vilka jag bygger upp denna långa mail är verksamhetsplanen och –berättelsen:
Om man definierar ”pedagogisk strategi” som ”ledande av vardagen” tycker jag tycker vi har en fungerande pedagogisk strategi på vår enhet. På andra enheter är de pedagogiska strategierna säkert annorlunda än vår. Bättre, sämre, det är inte min sak att avgöra, men i ett strategiarbete på företagsnivå borde de olika modellerna för ledande av vardagen beaktas. Kanske skall strategierna vara olika på olika enheter, säkert finns det processer som kan göras effektivare och bättre på alla enheter. Eftersom man så ofta lägger likamedstecken mellan strategiprocess och förändring i vardagen (”förändring är av ondo”) är det väldigt viktigt att alla får beskriva sin egen vardag – och det är den beskrivningen ledningen explicit måste be om. Eller är det kanske så att det är vi på enheterna som inte tagit ner strategiarbetet på process- och individnivå?
I tidigare strategiarbeten finns företagets värderingar, mission och vision definierade, av vilka värderingar och mission knappast ändrat speciellt mycket. Däremot finns det säkert anledning att tillsammans se över visionen: är detta allas vår målsättning vi tillsammans arbetar för att uppnå? Med vilket tidsperspektiv i så fall?
För en bra strategiprocess krävs också en diskussion där alla kommer med sin syn på nuläget och vart man strävar just inom ramen för sin egen verksamhet. För en bra diskussion behövs ett forum där man kan komma med inlägg och debattera. Då alla är överens om visionen - och egentligen först då - är det dags att skriva ner strategin: hur skall vi nå visionen? Om allt det förberedande arbetet är bra gjort är det ”bara att skriva ner” hur man skall gå till väga för att komma dit man strävar.
- nulägesanalys (hur ser saker och ting ut i företaget idag)
- omvärldsanalys (hur ser verksamhetsmiljön ut, hur kan vi förvänta oss att den ändrar (trender))
- värderingar (hur värdesätter vi vad som styr företagets utveckling; i en skola kan man t ex värdesätta ekonomi i utbildningarna vs arbetslivets behov)
- mission (vad är det företaget finns till för)
- vision (gemensam bild av målsättningen, hit skall vi sträva)
- strategi (beskrivning av hur vi når vår vision)
Som en del av nulägesanalysen vill jag beskriva hur verksamheten fungerar och styrs på "min" enhet. Jag ser ”vår” verksamhet som ett antal processer av vilka utbildning & undervisning är den viktigaste. Den dagliga verksamheten styrs av fem arbetsgrupper som sammanträder med en dynamisk sammansättning utgående från ärendets art. Årsplaneringen baseras på en utvärdering (förverkligade åtgärder och uppnådda resultat). Min [enhets] input till strategidiskussionen, kring vilka jag bygger upp denna långa mail är verksamhetsplanen och –berättelsen:
Om man definierar ”pedagogisk strategi” som ”ledande av vardagen” tycker jag tycker vi har en fungerande pedagogisk strategi på vår enhet. På andra enheter är de pedagogiska strategierna säkert annorlunda än vår. Bättre, sämre, det är inte min sak att avgöra, men i ett strategiarbete på företagsnivå borde de olika modellerna för ledande av vardagen beaktas. Kanske skall strategierna vara olika på olika enheter, säkert finns det processer som kan göras effektivare och bättre på alla enheter. Eftersom man så ofta lägger likamedstecken mellan strategiprocess och förändring i vardagen (”förändring är av ondo”) är det väldigt viktigt att alla får beskriva sin egen vardag – och det är den beskrivningen ledningen explicit måste be om. Eller är det kanske så att det är vi på enheterna som inte tagit ner strategiarbetet på process- och individnivå?
I tidigare strategiarbeten finns företagets värderingar, mission och vision definierade, av vilka värderingar och mission knappast ändrat speciellt mycket. Däremot finns det säkert anledning att tillsammans se över visionen: är detta allas vår målsättning vi tillsammans arbetar för att uppnå? Med vilket tidsperspektiv i så fall?
För en bra strategiprocess krävs också en diskussion där alla kommer med sin syn på nuläget och vart man strävar just inom ramen för sin egen verksamhet. För en bra diskussion behövs ett forum där man kan komma med inlägg och debattera. Då alla är överens om visionen - och egentligen först då - är det dags att skriva ner strategin: hur skall vi nå visionen? Om allt det förberedande arbetet är bra gjort är det ”bara att skriva ner” hur man skall gå till väga för att komma dit man strävar.
tisdag 18 juni 2013
Vision 2014 och några ord om att nå dit
Jag har tidigare beskrivit resultaten av fjolårets arbete och det är vad jag nu har i backspegeln då jag tittar framåt mot året som skall komma. Då vi igen samlas för planeringsveckan i juni 2014, hoppas jag vi kan blicka tillbaka på året som varit med följande tankar:
Var och en av oss som arbetar i Brusaby har tagit ansvar för sitt eget arbete. Att ta ansvar för det egna arbetet betyder förstås att man utför de uppgifter som hör till ens ansvarsområde, så gott man kan och inom utsatt tidtabell. Till ansvarstagandet hör också att hjälpa till med uppgifter utanför det egna ansvarsområdet, att vara en del av kollegiet. Ytterligare är min strävan att arbetsmiljön i Brusaby skulle uppmuntra till att framföra åsikter, idéer och förslag.
På denna punkt vill jag också använda mig själv som spegel; jag har kommit till Brusaby för inte så länge sedan, från en arbetskultur med andra rutiner. Jag är "utvecklingstypen" och agerar därefter. Nu är också de flesta medvetna om att en [av mig] framkastad tanke inte är ett beslut om åtgärd, utan en framkastad tanke om vilken man får vara av annan åsikt. Men precis som man har rätt att vara av annan åsikt har man också en skyldighet att framföra sin åsikt då den frågas efter, inte efter att beslutet är gjort eller verkställt.
Brusaby är på väg mot två, kalla det "kompetenscentra". Dels har vi djurutbildningarna, både på ungdoms- och vuxensidan, med olika inriktningar, smådjursklinik och assistenthundsskolningen. Men inte nog med det, djurkunnandet syns också på häst- och produktionsdjurssidan, liksom det finns en koppling till jakthundar inom skogs- och viltmästarutbildningen. Likaså har vi ett "ViGu" - kompetenscenter under uppsegling, där olika färdigheter som berör att ta sig fram för egen maskin i terräng står i focus.
Kännetecknande för Brusabys kompetenscentra är samarbetet över linjerna och mellan olika utbildningsformer där vi verkligen kan ge ett mervärde och en kompetensökning åt våra studerande. Brusaby har ett brett och bra kontaktnät till branscherna som fungerar båda vägarna.
Vi har också startat och står i beråd att starta nya utbildningar; bland ungdomsutbildningarna har vi en ny utbildning som bättre beaktar studerandes specialbehov och ett nytt natur och miljö - inriktat utbildningsprogram. Vuxenutbildningarna erbjuder praktiskt inriktad spetskompetens i en dynamisk sammansättning. Vi har en beredskap att erbjuda vilken som helst utbildning inom naturbruksområdet enligt efterfrågan - utan att vara bundna av det geografiska läget för var utbildningen ges.
Planeringen och förverkligandet av utbildningarna baseras på verkliga uppgifter om intresse och behov, liksom vi analyserar och använder fakta vi får från alla de utvärderingar vi gör. Det finns en god praxis för planering och schemaläggning. Lärare digitaliserar sitt undervisningsmaterial och gör det tillgängligt för studerande så att varken tid eller plats utgör en begränsning för att komma åt och arbeta med materialet.
Brusaby enhetens verksamhet är klart strukturerad och rutinen för intern kommunikation och beslutsfattande följs. Arbetsgruppernas möten har utvecklats från en "beslutskultur" till en "diskussionskultur" som bjuder in alla att delta och föra fram åsikter. Verktygen för information och kommunikation (händelsekalender och -info, info-TV och axxell.fi, liksom Primus/ Kurre/ Wilma) kopplar med varann och levererar budskap med samma innehåll.
De utrymmen vi har i Brusaby är ändamålsenligt disponerade och lämpade för den undervisning som ges. Internatet fungerar bra genom att det finns mer (person-) resurser för fritidsverksamheten och ingen störande trafik förekommer på skolområdet nattetid. Systemet för skötsel och underhåll av fastigheterna fungerar så bra det är möjligt med de resurser som står till buds.
På Brusaby gård finns en vilja att lära sig nya saker. Vi i personalen fortbildar också oss själva på gården. Det finns ett bra samarbete mellan "skola" och "gård" - båda upplever sig vara en del av Axxell.
Om allt detta är verklighet i juni 2014, det beror på dig och mig!
Var och en av oss som arbetar i Brusaby har tagit ansvar för sitt eget arbete. Att ta ansvar för det egna arbetet betyder förstås att man utför de uppgifter som hör till ens ansvarsområde, så gott man kan och inom utsatt tidtabell. Till ansvarstagandet hör också att hjälpa till med uppgifter utanför det egna ansvarsområdet, att vara en del av kollegiet. Ytterligare är min strävan att arbetsmiljön i Brusaby skulle uppmuntra till att framföra åsikter, idéer och förslag.
På denna punkt vill jag också använda mig själv som spegel; jag har kommit till Brusaby för inte så länge sedan, från en arbetskultur med andra rutiner. Jag är "utvecklingstypen" och agerar därefter. Nu är också de flesta medvetna om att en [av mig] framkastad tanke inte är ett beslut om åtgärd, utan en framkastad tanke om vilken man får vara av annan åsikt. Men precis som man har rätt att vara av annan åsikt har man också en skyldighet att framföra sin åsikt då den frågas efter, inte efter att beslutet är gjort eller verkställt.
Brusaby är på väg mot två, kalla det "kompetenscentra". Dels har vi djurutbildningarna, både på ungdoms- och vuxensidan, med olika inriktningar, smådjursklinik och assistenthundsskolningen. Men inte nog med det, djurkunnandet syns också på häst- och produktionsdjurssidan, liksom det finns en koppling till jakthundar inom skogs- och viltmästarutbildningen. Likaså har vi ett "ViGu" - kompetenscenter under uppsegling, där olika färdigheter som berör att ta sig fram för egen maskin i terräng står i focus.
Kännetecknande för Brusabys kompetenscentra är samarbetet över linjerna och mellan olika utbildningsformer där vi verkligen kan ge ett mervärde och en kompetensökning åt våra studerande. Brusaby har ett brett och bra kontaktnät till branscherna som fungerar båda vägarna.
Vi har också startat och står i beråd att starta nya utbildningar; bland ungdomsutbildningarna har vi en ny utbildning som bättre beaktar studerandes specialbehov och ett nytt natur och miljö - inriktat utbildningsprogram. Vuxenutbildningarna erbjuder praktiskt inriktad spetskompetens i en dynamisk sammansättning. Vi har en beredskap att erbjuda vilken som helst utbildning inom naturbruksområdet enligt efterfrågan - utan att vara bundna av det geografiska läget för var utbildningen ges.
Planeringen och förverkligandet av utbildningarna baseras på verkliga uppgifter om intresse och behov, liksom vi analyserar och använder fakta vi får från alla de utvärderingar vi gör. Det finns en god praxis för planering och schemaläggning. Lärare digitaliserar sitt undervisningsmaterial och gör det tillgängligt för studerande så att varken tid eller plats utgör en begränsning för att komma åt och arbeta med materialet.
Brusaby enhetens verksamhet är klart strukturerad och rutinen för intern kommunikation och beslutsfattande följs. Arbetsgruppernas möten har utvecklats från en "beslutskultur" till en "diskussionskultur" som bjuder in alla att delta och föra fram åsikter. Verktygen för information och kommunikation (händelsekalender och -info, info-TV och axxell.fi, liksom Primus/ Kurre/ Wilma) kopplar med varann och levererar budskap med samma innehåll.
De utrymmen vi har i Brusaby är ändamålsenligt disponerade och lämpade för den undervisning som ges. Internatet fungerar bra genom att det finns mer (person-) resurser för fritidsverksamheten och ingen störande trafik förekommer på skolområdet nattetid. Systemet för skötsel och underhåll av fastigheterna fungerar så bra det är möjligt med de resurser som står till buds.
På Brusaby gård finns en vilja att lära sig nya saker. Vi i personalen fortbildar också oss själva på gården. Det finns ett bra samarbete mellan "skola" och "gård" - båda upplever sig vara en del av Axxell.
Om allt detta är verklighet i juni 2014, det beror på dig och mig!
Resultat i Brusaby från läsåret 2012-13
Här ett plock bland åtgärder och lite reflektion över uppnådda resultat:
Utbildning, information och administration
- Totalt 62 nya studerande antogs till läroplansbaserade studier för grundexamen i Brusaby för läsåret 2012-13. På dimissionen i maj 2013 fick 34 ungdomsstuderande sin examen.
- För olika vuxenutbildningar var 320 studerande inskrivna. Inom ramen Folkhögskolan Axxell pågick två långa utbildningar med totalt 20 studerande.Totalt sett har studerandeantalet varit på uppgång.
 |
| Studerandeantal 2010-2013 i Axxell Brusaby |
- Primus, Wilma och Kurre är verktyg som vi har tagit i bruk "på riktigt" under året. Databasen och programmen hjälper oss alla (studerande, lärare, övrig personal och vårdnadshavare) att hålla oss a jour med prestationer och agenda samt är utmärkta verktyg för kommunikation.
- Vi har uppdaterade timfiler som ger en bild av utbildningarnas resursbehov och lärarnas arbetsbörda.
- Vi har läroplaner och scheman, förutom för våra hela utbildningar, också för kombi andra vägen och "högge".
- Gården har använts mer än tidigare i undervisningssyfte; djurstuderande har varit mycket i ladugården och lantstuderande har deltagit i gårdsarbeten. Lärare har tagit ansvar för handledning av studerande också i gårdsarbeten. Lantlinjen följer upp och dokumenterar vem av studerande som deltar i vilka gårdsarbeten.
- Vi har skrivit och skickat in (till CA) läroplaner som utgör en stomme för alla våra vuxenutbildningar.
- Vuxenutbildningarna har tagit i bruk Outlook-kalendrar. Utbildningskalendrarna är till stor hjälp i planeringen och kopplar till resurserna kök och internat. Kansli har en central roll vid bokning av resurser (klassrum, bilar, datautrustning).
- Info-TV vid ingångarna fungerar och utgör en grundpelare i den dagliga interna informationen på enheten.
- Vi har en marknadsföringsplan som beskriver vad vi erbjuder, vem som är målgrupperna för information, med vilka argument vi "säljer" våra utbildningar och vilka kanaler vi använder för att nå målgrupperna.
- Brusaby ledningsgruppen har tagit i bruk en tabell för uppföljning av beslut. Tabellen, även om den slutliga formen ännu är under arbete, har varit till hjälp för organiserande av arbetet.
- Alla reparationsbehov och -beställningar bokas via Buildercom. Både studerande och personal använder systemet vilket ger gårdskarl arbetsro att prioritera och utföra de dagliga underhållsarbetena, liksom att systemet utgör en uppföljning av utförda åtgärder och tidsåtgång.
Gården
- Gårdens övergång till eko-odling är befäst i Agro Sydväst och Axxells styrelse.
- Gården och skogen erbjuder en fungerande undervisningsmiljö för studerande.
- Skogsutbildningen är delaktiga i planering och vård av skogen.
Utveckling
- Totalt åtta assistenthundar har gått ut i arbete (sex via Invalidförbundet och två via Avustajakoirayhdistys). Axxell bistår också med sakkunnigtjänster till användarna via Invalidförbundet. Hundarna har nu ett eget träningsschema som de följer.
- Två hypohundar har skolats. Den resurs som vikits för hundskolandet har resulterat i två nya modeller för organiserandet av skolandet/ av hundar/ utbildandet av hundförare som sparar enhetens resurser i o m att ansvaret för hundskötandet ligger hos de kommande ägarna.
- Hittedjursmottagningen har tagit emot 122 katter, 6 hundar och en kanin under 2012. Av dessa hittade 76 katter antingen tillbaka till sitt gamla hem eller till ett nytt hem under året.
Mycket av det man gör under året "glöms bort" i den dagliga brådskan. För sällan utvärderar man också resultatet av arbetet, då nästa uppgift redan väntar.
Som en följd av detta är mitt förslag att ta fram årliga "verksamhetsrapporter" från varje verksamhetsområde, vilka sedan ligger till grund för verksamheten under det kommande året. Ansvaret för "beställandet" och sammanställandet av "resultatrapporter" ligger på enhetschefen medan var och en i personalen ansvarar för en tillräcklig uppföljning av det egna arbetet för att vid verksamhetsårets slut göra en kort sammanställning av det gångna året.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)