Axxells beslut att avsluta verksamheten i ridskolan Pegasus i Kimito har väckt diskussion bland ridskolans kunder. Med tanke på att många har ridit i Pegasus i många år och skapat starka band till både stället och hästarna förstår jag att beslutet väcker många negativa känslor. Även om jag själv inte haft tid och möjlighet till mer än att pröva på några lektioner håller jag helt med de som tycker att ridning är en fin hobby.
Motiveringarna till varför Axxell avslutar ridskoleverksamheten är dels ekonomiska, dels hänger de ihop med Axxells verksamhet. Pegasus har varit förlustbringande i flera år och kopplingen till Axxells kärnverksamhet - utbildning - är tyvärr väldigt tunn. Visst får vi studerande av de som rider sin barndom i Pegasus och visst har vi vuxenstuderande på praktik i ridskolan, men tyvärr inte i den utsträckningen att det uppväger ekonomiska fakta.
Lika förståeligt som det är att man upprörs över beslutet att Axxell avslutar verksamheten är det att man ställer frågan "vad blir det av hästarna"?
Egentligen finns ännu inget svar på frågan - det beror t ex på om ridskoleverksamheten i Pegasus kan få en fortsättning (i någon annans regi) och hur verksamheten i så fall läggs upp.
Det är beklagligt att avslutandet av ridskoleverksamheten har kopplats till det faktum att (mig veterligen) två av ridskolans hästar är så gamla/ sjuka att, vilket ägarens skyldighet i det fallet är, kommer att avlivas.
Om det vid årsskiftet skall fattas beslut om enskilda hästars framtid gör vi det då. Med den kunniga personal vi har i Brusaby är jag säker på att vi kommer att kunna göra beslut utgående från vad som är bäst och mest lämpligt för var och en av hästarna med beaktande av bestämmelser och etiska regler inom branschen.
Jag svarar gärna på sakliga och konkreta frågor som ställs t ex i en kommentar till detta inlägg.
måndag 16 december 2013
onsdag 4 december 2013
Några tankar om it, pedagogik och kommunikation
IT har förändrat det industriella samhället till ett informationssamhälle. Denna förändring återspeglas i några megatrender inom skolvärlden:
Inlärningsmiljön blir mer social, det är inte jag utan vi som är i focus;
Studerande är mer självstyrda (autonoma);
Inlärningen blir mer forskande, det är det okända som är i focus.
Med beaktande av den förändring som är på gång bör man fråga sig vilka värderingar utvecklandet av verksamheten skall bygga på. Ord (värderingar) som spontant dyker upp är öppenhet, relevans, inspirerande och engagerande.
Kommunikation (växelverkan, inte envägs-information) kommer att stå i fokus, både internt (i skolan) och externt (med omvärlden). Vi måste vara öppna och relevanta i vår kommunikation med omvärlden. Vi måste var inspirerande och engagerande i vår kommunikation med våra studerande.
Vi kan inte utgå från att studerande och externa intressegrupper aktivt väljer att följa de kanaler vi har valt. Vi måste vara lyhörda för vilka kanaler i synnerhet omvärlden följer och själva vara proaktiva med att kommunicera via de kanaler som andra använder. På så sätt kan vi också påverka hur vårt budskap uppfattas - om det är vi som berättar blir der "vår story".
I en bra pedagogik ingår att engagera studerande. Dagens studerande kräver att skolan tar intryck av och reflekterar dagens samhälle. Kravet är också att skolan lär ut kunskap som studerande själv kan anpassa och använda i den "verkliga världen". För att kunna anpassa och implementera behöver man kunna kommunicera, samarbeta samt tänka kreativt och kritiskt.
Internet och ict ger läraren en möjlighet att bryta sig ut ur en isolerad värld där läraren representerar står för den kunskap som skall överföras till studerande. Nu finns möjlighet till, förutom all tänkbar information, t ex via sociala medier möjlighet också till stöd och feedback från kolleger. Detta för den som kan, vill och vågar.
Mer om detta hittar du t ex i följande artiklar som inspirerat mig till ovanstående tankar:
http://www.teachthought.com/trends/7-things-schools-of-the-future-will-do-well/
http://www.teachthought.com/technology/7-pillars-digital-leadership-education/
Inlärningsmiljön blir mer social, det är inte jag utan vi som är i focus;
Studerande är mer självstyrda (autonoma);
Inlärningen blir mer forskande, det är det okända som är i focus.
Med beaktande av den förändring som är på gång bör man fråga sig vilka värderingar utvecklandet av verksamheten skall bygga på. Ord (värderingar) som spontant dyker upp är öppenhet, relevans, inspirerande och engagerande.
Kommunikation (växelverkan, inte envägs-information) kommer att stå i fokus, både internt (i skolan) och externt (med omvärlden). Vi måste vara öppna och relevanta i vår kommunikation med omvärlden. Vi måste var inspirerande och engagerande i vår kommunikation med våra studerande.
Vi kan inte utgå från att studerande och externa intressegrupper aktivt väljer att följa de kanaler vi har valt. Vi måste vara lyhörda för vilka kanaler i synnerhet omvärlden följer och själva vara proaktiva med att kommunicera via de kanaler som andra använder. På så sätt kan vi också påverka hur vårt budskap uppfattas - om det är vi som berättar blir der "vår story".
I en bra pedagogik ingår att engagera studerande. Dagens studerande kräver att skolan tar intryck av och reflekterar dagens samhälle. Kravet är också att skolan lär ut kunskap som studerande själv kan anpassa och använda i den "verkliga världen". För att kunna anpassa och implementera behöver man kunna kommunicera, samarbeta samt tänka kreativt och kritiskt.
Internet och ict ger läraren en möjlighet att bryta sig ut ur en isolerad värld där läraren representerar står för den kunskap som skall överföras till studerande. Nu finns möjlighet till, förutom all tänkbar information, t ex via sociala medier möjlighet också till stöd och feedback från kolleger. Detta för den som kan, vill och vågar.
Mer om detta hittar du t ex i följande artiklar som inspirerat mig till ovanstående tankar:
http://www.teachthought.com/trends/7-things-schools-of-the-future-will-do-well/
http://www.teachthought.com/technology/7-pillars-digital-leadership-education/
torsdag 7 november 2013
Några fakta och tankar om utvecklandet av skogsutbildningen
Fakta
Den nya skogslagen möjliggör olika alternativ för skötsel och utnyttjande av skogen. Den nya lagen sätter skogsägaren i nyckelposition beträffande valet av skötselmål och -metoder.
Det är något av en paradox att över hälften av skogsägarna inte godkänner kalhyggen. Ändå är majoriteten nöjda med skogsbruket och dess metoder i allmänhet. Samtidigt vill över 25% av skogsägarna tillämpa kontinuerlig tillväxt i åtminstone en del av sina skogar.
Skogsbranschens arbetskraftsbehov ökar med över 2 000 årsarbeten (från 19 700 till 22 000) t o m år 2020. Ökningen berör i första hand skogsmaskinförare och chaufförer för virkestransport. Samtidigt minskar efterfrågan på "traditionella" skogsarbetare även om arbetskraftsbehovets minskning kompenseras av ökat frånfall då de stora åldersgrupperna går i pension. Också inom träförädlings- och pappersindustrin kommer minskningsbehovet i fortsättningen att minska.
Skogsägare anställer inte längre skogsarbetare utan köper hellre skogsvårdstjänsterna från företag (-are). Antalet skogsarbetare har minskat från >60 000 till ca 500 (!) heltidsanställda skogsarbetare under de senaste 30 åren.
Skogsmaskinföretag har dålig lönsamhet även om det finns bra med arbete och beställningar. Prisnivån är dock så låg (konkurrerad) att lönsamheten är dålig. Kundernas långa betalningstider orsakar också likviditetsproblem för entreprenörerna.
Vad betyder detta för Brusaby?
Min åsikt är att Brusaby måste erbjuda utbildning också i alternativa skogsbruksmetoder och nya sätt att utnyttja skogen som resurs.
Med tanke på var arbetskraftsbehovet kommer att öka mest (skogsmaskinförare och virkestransport) behöver vi antingen få in dessa i större roll i vår utbildning eller ändra inriktning på utbildningen mot alternativa sätt att utnyttja skogen för en utkomst.
I motsats till vad jag tidigare sagt om att minska det mängden teoretiska ämnen, också företagskunskapen, behöver vi fundera hur denna utbildning kan förverkligas på ett praktiskt inriktat och konkret sätt.
Jag vill också ställa frågan om Axxell och Brusaby på något sätt, direkt eller indirekt kan bidra till eller påverka att våra studerande kommer med i förmedlingsföretag för skogsvårdstjänster?
onsdag 18 september 2013
Frågor och svar (3) - mera praktiskt arbete på lantutbildningen
Studerandenas kommentar: Öka andelen praktiskt arbete (på åker och med maskiner) på lantbruksutbildningen.
Det är viktigt att utvecklandet av undervisningen diskuteras och jag är tacksam för alla synpunkter på detta.
Styrningen för vad som undervisas kommer alltid från [den nationella] läroplanen men hur vi tillämpar den i Brusaby är förstås långt i utbildningsansvarigas och den enskilda lärarens händer. Läroplanen, liksom det fina samarbete vi har mellan olika utbildningar i Brusaby och inom Axxell, styr också till en del vilka moduler och kurser som läses när. Samtidigt vet vi att den praktiska delen av lantbruksutbildningen är den kanske mest årstids- och väderberoende utbildningen som finns. Detta samtidigt som Brusaby gård bör fungera som ett "riktigt" jordbruk med sina egna resultatkrav.
Problemet med klassrumsundervisning under bästa vårbruks- och skördetider har uppmärksammats av lantlinjens lärare. I våras gjorde lantlinjens lärare och lärarna för de yrkeskompletterande ämnena en insats för att råda bot på detta. Resultatet var att undervisningen i de allmänna ämnena "flyttade ut" till åker och maskinhall där teorin omsattes i praktiken. Den feedback jag fick av studerande för denna test var enbart positiv.
Lantstuderande - liksom en del IA-platser - har också kritiserat att man inte får lära sig lantbrukets alla arbeten på skolan (läs: pröva på i praktiken) under studietiden. Det stämmer till den del att om t ex skördetiden är väldigt kort har skördandet ibland skett med en tidtabell som helt enkelt inte passar in i studerandes schema. Målsättningen är nog att alla [lant-] studerande skall få pröva på allt som står inskrivet i läroplanen. Nu har utbildningen också börjat dokumentera vem som utför vilka arbeten så vi har fakta att gå tillbaka till då vi utvärderar vilka framsteg vi gjort med att utveckla utbildningen.
Inför nästa läsår kommer vi också att se över hur traktorkursen unde årskurs 1 förverkligas så att både lant- och djurstuderande (som nu haft kursen tillsammans) får största möjliga nytta av kursen.
Det är viktigt att utvecklandet av undervisningen diskuteras och jag är tacksam för alla synpunkter på detta.
Styrningen för vad som undervisas kommer alltid från [den nationella] läroplanen men hur vi tillämpar den i Brusaby är förstås långt i utbildningsansvarigas och den enskilda lärarens händer. Läroplanen, liksom det fina samarbete vi har mellan olika utbildningar i Brusaby och inom Axxell, styr också till en del vilka moduler och kurser som läses när. Samtidigt vet vi att den praktiska delen av lantbruksutbildningen är den kanske mest årstids- och väderberoende utbildningen som finns. Detta samtidigt som Brusaby gård bör fungera som ett "riktigt" jordbruk med sina egna resultatkrav.
Problemet med klassrumsundervisning under bästa vårbruks- och skördetider har uppmärksammats av lantlinjens lärare. I våras gjorde lantlinjens lärare och lärarna för de yrkeskompletterande ämnena en insats för att råda bot på detta. Resultatet var att undervisningen i de allmänna ämnena "flyttade ut" till åker och maskinhall där teorin omsattes i praktiken. Den feedback jag fick av studerande för denna test var enbart positiv.
Lantstuderande - liksom en del IA-platser - har också kritiserat att man inte får lära sig lantbrukets alla arbeten på skolan (läs: pröva på i praktiken) under studietiden. Det stämmer till den del att om t ex skördetiden är väldigt kort har skördandet ibland skett med en tidtabell som helt enkelt inte passar in i studerandes schema. Målsättningen är nog att alla [lant-] studerande skall få pröva på allt som står inskrivet i läroplanen. Nu har utbildningen också börjat dokumentera vem som utför vilka arbeten så vi har fakta att gå tillbaka till då vi utvärderar vilka framsteg vi gjort med att utveckla utbildningen.
Inför nästa läsår kommer vi också att se över hur traktorkursen unde årskurs 1 förverkligas så att både lant- och djurstuderande (som nu haft kursen tillsammans) får största möjliga nytta av kursen.
tisdag 10 september 2013
Frågor och svar (2) - andelen yrkeskompletterande ämnen
Studerandenas förslag: "YKÄ-ämnenas (yrkeskompletterande ämnen) andel av
studierna bör minskas, förslagsvis till två eller tre perioder".
Ändå måste jag konstatera, att den teori man läser i de allmänna
[yrkeskompletterande] ämnena ofta ligger till grund för att man skall kunna
utveckla och utvecklas i det [praktiska] arbete man gör. Även om det kan kännas
tungt och "onödigt" (vilket jag personligen inte håller med om) med
teoretiska ämnen hör också dessa till utbildningen och det ökandet av kunnande
som hänger i hop med att studera.
Beslutet om omfattningen av yrkeskompletterande ämnen
bestäms i läroplanen och är därigenom ett beslut som är gjort långt ovanför
enhetsnivå.
Frågor och svar (1) - internatets besökstider
Studerandenas förslag: "Internatets besökstider bör förlängas,
förslagsvis kunde gäster vara tillåtna mellan 12-24".
Besökstiderna är säkert den mest omdiskuterade av
internatets regler. Ursprungligen har besökstiden begränsats till 16.30-22.00 för
att man vill garantera studerande en möjlighet att koncentrera sig på
hemuppgifter och få tillräckligt med vila.
I Brusaby gör också de "udda" tiderna (morgondejour
i stall och ladugård, t ex) att vi noggrant måste överväga konsekvenserna av
att förlänga besökstiderna. Från och med i höst har också en del av kurserna färre
timmar i klass vilket betyder att mängden eget arbete som krävs av studeranden
ökar.
Besökare på internaten under skoltid har också sina sidor;
håltimmar under dagen är som gjorda för eget arbete vilket kräver lugn
och ro för studierna. Valfriheten gör att olika grupper har olika schema vilket
lätt medför att "gäster" blir kvar i lägenheterna utan
"värdar". Detta är inte hållbart med tanke på att de som bor på internat också ansvarar för sina gäster.
Personligen förespråkar jag ändå en större frihet för våra
studerande, eftersom ni - och era föräldrar - ändå har ett betydande
ansvar för de val ni gör. Axxells enhetschefer kommer under hösten/ vintern att
diskutera internaten och internatreglerna och då kommer också besökstiderna att
behandlas.
Frågor och svar - inledning
Under en modersmålskurs i våras fick studerande i uppgift
att komma med åsikter och ställa frågor angående verksamhet och regler i
Brusaby. Studerande ställde många bra frågor och kom med uppbyggande
kritik beträffande flera förfaranden inom Axxell och i Brusaby.
I en serie inlägg i min blogg försöker jag svara och
kommentera framförda åsikter, ni hittar dem numrerade med den gemensamma rubriken "Frågor och svar". Mina synpunkter får gärna kommenteras!
tisdag 13 augusti 2013
Hej och välkommen!
Några välkomstord till de studerande som inleder sina studier i Brusaby idag. Och varför inte också åt alla andra.
Jag läste en bok om känslor i somras. Beroende på vem man frågar kan man definiera kanske 35 olika känslor. Känslor hör till sociala situationer, liksom sociala situationer väcker känslor. Känslor har uppstått för att människan skall kunna reglera sitt beteende enligt vad [den sociala] situationen kräver.
Också just nu, idag, känner ni alla något:
Ni är spända, förväntansfulla, nyfikna. Kanske lite lättade över att första natten på internatet har gått bra även om ni känner en liten längtan till det invanda och bekanta.
Under läsårets gång vet jag att ni kommer att uppleva många andra känslor; jag hoppas ni ser det som en del av processen att lära sig. Att lära sig är att ta emot kunskap i teorin och att själv göra i praktiken, men lika mycket handlar det om att lära sig arbeta tillsammans med andra.
I Brusaby väljer ungdomsstuderande en av våra fyra läroplansbaserade linjer. Jag hoppas och tror att ni också lär er över linjerna, precis på samma sätt som ni blir kompisar med studerande på de andra utbildningarna. Förutom er som nu hör till våra 150 ungdomsstuderande har vi ca 300 vuxenstuderande som är inskrivna i Axxell, Brusaby. Ni har också möjlighet att läsa delar av er examen på någon annan av Axxells åtta enheter eller välja att läsa kombistudier t ex i Kimitoöns gymnasium. Ta tillvara året - och åren - för lära dig brett om naturbruk!
* * *
Största delen av er bor här på internat. Själv hade jag nyss fyllt 11 år då jag började bo på internat under veckorna så jag tror jag har mer än en liten aning om vad ni känner idag. Vi har gjort lite omställningar i internatpersonalens arbetstider så, att vi alltid (söndag-torsdag) har någon på jobb på kvällen och oftast är både Sussi och Patrik på jobb. Sussi och Patrik hjälper till både med praktiska saker beträffande boendet och meningsfulla fritidsaktiviteter på kvällen, men kom ihåg:
Det är ni själv som ansvarar för ert eget boende och era egna studier!
* * *
Arbetssäkerhet kommer det att bli mycket av under de första två veckorna. Orsaken är också given - arbetssäkerhet betyder förutom ansvar för sitt eget arbete också ett ansvar för studiekompisar eller kolleger. Därför har vi ett arbetssäkerhetspass som alla skall avlägga innan man börja studera praktiska arbeten.
Då man bor, arbetar, lever och gör händer det saker. "Rapatessa roiskuu", säger man på finska. Oberoende om det gäller studiematerial eller internatbostaden är det viktigt att meddela om något går sönder. Saker går att fixa och det är mycket lättare att göra innan man behöver just det som gått sönder tidigare. Anmäl om saker som inte fungera på buildercom.net.
Skolan, internatet och hela studietiden är som sagt fylld av olika sociala situationer där man samverkar med andra och varandra. För att alla skall trivas och kunna arbeta finns regler. Skolans och internatets regler finns också nedskrivna i studieguiden. Det har reserverats tid också i läsordningen för att läsa, ta till sig och ställa frågor om studier och reglerna här. Nina har gjort ett bra jobb med studieguiden där ni faktiskt hittar svar på de flesta frågor som gäller Brusaby.
Här idag och under hela läsåret finns en hel stab med lärare och övrig personal. Alla finns vi här för er och alla har vi samma målsättning, att ni skall lära er och få er examen.
Min dörr står för det mesta öppen, det är bara att komma upp om det är något ni vill berätta eller fråga. Jag kommer också att dyka upp nu och då medan ni har undervisning, eller så kan ni helt enkelt ta mig i ärmen i matsalen eller då jag går förbi. Att närma sig via Wilma eller per e-post går också bra. Mer om mina tankar och målsättningar hittar ni i mina andra blogginlägg.
Och jo, vi i personalen har också känslor! Vi är glada över att ni har valt att börja här i Brusaby. Vi är hoppfulla att ni skall trivas här och är nöjda då ni lyckas.
Välkomna att studera vid Axxell, Brusaby!
Jag läste en bok om känslor i somras. Beroende på vem man frågar kan man definiera kanske 35 olika känslor. Känslor hör till sociala situationer, liksom sociala situationer väcker känslor. Känslor har uppstått för att människan skall kunna reglera sitt beteende enligt vad [den sociala] situationen kräver.
Också just nu, idag, känner ni alla något:
Ni är spända, förväntansfulla, nyfikna. Kanske lite lättade över att första natten på internatet har gått bra även om ni känner en liten längtan till det invanda och bekanta.
Under läsårets gång vet jag att ni kommer att uppleva många andra känslor; jag hoppas ni ser det som en del av processen att lära sig. Att lära sig är att ta emot kunskap i teorin och att själv göra i praktiken, men lika mycket handlar det om att lära sig arbeta tillsammans med andra.
I Brusaby väljer ungdomsstuderande en av våra fyra läroplansbaserade linjer. Jag hoppas och tror att ni också lär er över linjerna, precis på samma sätt som ni blir kompisar med studerande på de andra utbildningarna. Förutom er som nu hör till våra 150 ungdomsstuderande har vi ca 300 vuxenstuderande som är inskrivna i Axxell, Brusaby. Ni har också möjlighet att läsa delar av er examen på någon annan av Axxells åtta enheter eller välja att läsa kombistudier t ex i Kimitoöns gymnasium. Ta tillvara året - och åren - för lära dig brett om naturbruk!
* * *
Största delen av er bor här på internat. Själv hade jag nyss fyllt 11 år då jag började bo på internat under veckorna så jag tror jag har mer än en liten aning om vad ni känner idag. Vi har gjort lite omställningar i internatpersonalens arbetstider så, att vi alltid (söndag-torsdag) har någon på jobb på kvällen och oftast är både Sussi och Patrik på jobb. Sussi och Patrik hjälper till både med praktiska saker beträffande boendet och meningsfulla fritidsaktiviteter på kvällen, men kom ihåg:
Det är ni själv som ansvarar för ert eget boende och era egna studier!
* * *
Arbetssäkerhet kommer det att bli mycket av under de första två veckorna. Orsaken är också given - arbetssäkerhet betyder förutom ansvar för sitt eget arbete också ett ansvar för studiekompisar eller kolleger. Därför har vi ett arbetssäkerhetspass som alla skall avlägga innan man börja studera praktiska arbeten.
Då man bor, arbetar, lever och gör händer det saker. "Rapatessa roiskuu", säger man på finska. Oberoende om det gäller studiematerial eller internatbostaden är det viktigt att meddela om något går sönder. Saker går att fixa och det är mycket lättare att göra innan man behöver just det som gått sönder tidigare. Anmäl om saker som inte fungera på buildercom.net.
Skolan, internatet och hela studietiden är som sagt fylld av olika sociala situationer där man samverkar med andra och varandra. För att alla skall trivas och kunna arbeta finns regler. Skolans och internatets regler finns också nedskrivna i studieguiden. Det har reserverats tid också i läsordningen för att läsa, ta till sig och ställa frågor om studier och reglerna här. Nina har gjort ett bra jobb med studieguiden där ni faktiskt hittar svar på de flesta frågor som gäller Brusaby.
Här idag och under hela läsåret finns en hel stab med lärare och övrig personal. Alla finns vi här för er och alla har vi samma målsättning, att ni skall lära er och få er examen.
Min dörr står för det mesta öppen, det är bara att komma upp om det är något ni vill berätta eller fråga. Jag kommer också att dyka upp nu och då medan ni har undervisning, eller så kan ni helt enkelt ta mig i ärmen i matsalen eller då jag går förbi. Att närma sig via Wilma eller per e-post går också bra. Mer om mina tankar och målsättningar hittar ni i mina andra blogginlägg.
Och jo, vi i personalen har också känslor! Vi är glada över att ni har valt att börja här i Brusaby. Vi är hoppfulla att ni skall trivas här och är nöjda då ni lyckas.
Välkomna att studera vid Axxell, Brusaby!
fredag 26 juli 2013
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+
Egentliga Finlands förbund har publicerat landskapets utbildningsstrategi. I strategin har man på basen av arbetsgruppens arbete dragit upp riktlinjerna för vad man tycker att är viktigt [inom utbildning] och hur man skall utveckla utbildningsutbudet i landskapet i förhållande till värderingar och målsättningar.
På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.
Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.
Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.
Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.
I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.
Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.
Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).
Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.
På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.
Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.
Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.
Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.
I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.
Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.
Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).
Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.
Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.
måndag 22 juli 2013
Trender och framtid
Efter en kort nulägesanalys ur ett Brusaby-perspektiv vill jag komplettera med några synvinklar på hur förändringar i omvärlden kan - och bör - påverka verksamheten. Som exempel använder jag gärna ett dokument jag antar att är bekant för de flesta inom utbildningssektorn: Yrke 2025 - en rapport över hur arbetskrafts- och utbildningsbehovet förväntas utvecklas t o m år 2025.
Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.
Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).
Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?
Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.
Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.
De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.
Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.
Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.
Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).
Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?
Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.
Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.
De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.
Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.
onsdag 19 juni 2013
Några ord om [att ta fram] en strategi
Jag ser en ”traditionell” strategiprocess ungefär såhär:
Som en del av nulägesanalysen vill jag beskriva hur verksamheten fungerar och styrs på "min" enhet. Jag ser ”vår” verksamhet som ett antal processer av vilka utbildning & undervisning är den viktigaste. Den dagliga verksamheten styrs av fem arbetsgrupper som sammanträder med en dynamisk sammansättning utgående från ärendets art. Årsplaneringen baseras på en utvärdering (förverkligade åtgärder och uppnådda resultat). Min [enhets] input till strategidiskussionen, kring vilka jag bygger upp denna långa mail är verksamhetsplanen och –berättelsen:
Om man definierar ”pedagogisk strategi” som ”ledande av vardagen” tycker jag tycker vi har en fungerande pedagogisk strategi på vår enhet. På andra enheter är de pedagogiska strategierna säkert annorlunda än vår. Bättre, sämre, det är inte min sak att avgöra, men i ett strategiarbete på företagsnivå borde de olika modellerna för ledande av vardagen beaktas. Kanske skall strategierna vara olika på olika enheter, säkert finns det processer som kan göras effektivare och bättre på alla enheter. Eftersom man så ofta lägger likamedstecken mellan strategiprocess och förändring i vardagen (”förändring är av ondo”) är det väldigt viktigt att alla får beskriva sin egen vardag – och det är den beskrivningen ledningen explicit måste be om. Eller är det kanske så att det är vi på enheterna som inte tagit ner strategiarbetet på process- och individnivå?
I tidigare strategiarbeten finns företagets värderingar, mission och vision definierade, av vilka värderingar och mission knappast ändrat speciellt mycket. Däremot finns det säkert anledning att tillsammans se över visionen: är detta allas vår målsättning vi tillsammans arbetar för att uppnå? Med vilket tidsperspektiv i så fall?
För en bra strategiprocess krävs också en diskussion där alla kommer med sin syn på nuläget och vart man strävar just inom ramen för sin egen verksamhet. För en bra diskussion behövs ett forum där man kan komma med inlägg och debattera. Då alla är överens om visionen - och egentligen först då - är det dags att skriva ner strategin: hur skall vi nå visionen? Om allt det förberedande arbetet är bra gjort är det ”bara att skriva ner” hur man skall gå till väga för att komma dit man strävar.
- nulägesanalys (hur ser saker och ting ut i företaget idag)
- omvärldsanalys (hur ser verksamhetsmiljön ut, hur kan vi förvänta oss att den ändrar (trender))
- värderingar (hur värdesätter vi vad som styr företagets utveckling; i en skola kan man t ex värdesätta ekonomi i utbildningarna vs arbetslivets behov)
- mission (vad är det företaget finns till för)
- vision (gemensam bild av målsättningen, hit skall vi sträva)
- strategi (beskrivning av hur vi når vår vision)
Som en del av nulägesanalysen vill jag beskriva hur verksamheten fungerar och styrs på "min" enhet. Jag ser ”vår” verksamhet som ett antal processer av vilka utbildning & undervisning är den viktigaste. Den dagliga verksamheten styrs av fem arbetsgrupper som sammanträder med en dynamisk sammansättning utgående från ärendets art. Årsplaneringen baseras på en utvärdering (förverkligade åtgärder och uppnådda resultat). Min [enhets] input till strategidiskussionen, kring vilka jag bygger upp denna långa mail är verksamhetsplanen och –berättelsen:
Om man definierar ”pedagogisk strategi” som ”ledande av vardagen” tycker jag tycker vi har en fungerande pedagogisk strategi på vår enhet. På andra enheter är de pedagogiska strategierna säkert annorlunda än vår. Bättre, sämre, det är inte min sak att avgöra, men i ett strategiarbete på företagsnivå borde de olika modellerna för ledande av vardagen beaktas. Kanske skall strategierna vara olika på olika enheter, säkert finns det processer som kan göras effektivare och bättre på alla enheter. Eftersom man så ofta lägger likamedstecken mellan strategiprocess och förändring i vardagen (”förändring är av ondo”) är det väldigt viktigt att alla får beskriva sin egen vardag – och det är den beskrivningen ledningen explicit måste be om. Eller är det kanske så att det är vi på enheterna som inte tagit ner strategiarbetet på process- och individnivå?
I tidigare strategiarbeten finns företagets värderingar, mission och vision definierade, av vilka värderingar och mission knappast ändrat speciellt mycket. Däremot finns det säkert anledning att tillsammans se över visionen: är detta allas vår målsättning vi tillsammans arbetar för att uppnå? Med vilket tidsperspektiv i så fall?
För en bra strategiprocess krävs också en diskussion där alla kommer med sin syn på nuläget och vart man strävar just inom ramen för sin egen verksamhet. För en bra diskussion behövs ett forum där man kan komma med inlägg och debattera. Då alla är överens om visionen - och egentligen först då - är det dags att skriva ner strategin: hur skall vi nå visionen? Om allt det förberedande arbetet är bra gjort är det ”bara att skriva ner” hur man skall gå till väga för att komma dit man strävar.
tisdag 18 juni 2013
Vision 2014 och några ord om att nå dit
Jag har tidigare beskrivit resultaten av fjolårets arbete och det är vad jag nu har i backspegeln då jag tittar framåt mot året som skall komma. Då vi igen samlas för planeringsveckan i juni 2014, hoppas jag vi kan blicka tillbaka på året som varit med följande tankar:
Var och en av oss som arbetar i Brusaby har tagit ansvar för sitt eget arbete. Att ta ansvar för det egna arbetet betyder förstås att man utför de uppgifter som hör till ens ansvarsområde, så gott man kan och inom utsatt tidtabell. Till ansvarstagandet hör också att hjälpa till med uppgifter utanför det egna ansvarsområdet, att vara en del av kollegiet. Ytterligare är min strävan att arbetsmiljön i Brusaby skulle uppmuntra till att framföra åsikter, idéer och förslag.
På denna punkt vill jag också använda mig själv som spegel; jag har kommit till Brusaby för inte så länge sedan, från en arbetskultur med andra rutiner. Jag är "utvecklingstypen" och agerar därefter. Nu är också de flesta medvetna om att en [av mig] framkastad tanke inte är ett beslut om åtgärd, utan en framkastad tanke om vilken man får vara av annan åsikt. Men precis som man har rätt att vara av annan åsikt har man också en skyldighet att framföra sin åsikt då den frågas efter, inte efter att beslutet är gjort eller verkställt.
Brusaby är på väg mot två, kalla det "kompetenscentra". Dels har vi djurutbildningarna, både på ungdoms- och vuxensidan, med olika inriktningar, smådjursklinik och assistenthundsskolningen. Men inte nog med det, djurkunnandet syns också på häst- och produktionsdjurssidan, liksom det finns en koppling till jakthundar inom skogs- och viltmästarutbildningen. Likaså har vi ett "ViGu" - kompetenscenter under uppsegling, där olika färdigheter som berör att ta sig fram för egen maskin i terräng står i focus.
Kännetecknande för Brusabys kompetenscentra är samarbetet över linjerna och mellan olika utbildningsformer där vi verkligen kan ge ett mervärde och en kompetensökning åt våra studerande. Brusaby har ett brett och bra kontaktnät till branscherna som fungerar båda vägarna.
Vi har också startat och står i beråd att starta nya utbildningar; bland ungdomsutbildningarna har vi en ny utbildning som bättre beaktar studerandes specialbehov och ett nytt natur och miljö - inriktat utbildningsprogram. Vuxenutbildningarna erbjuder praktiskt inriktad spetskompetens i en dynamisk sammansättning. Vi har en beredskap att erbjuda vilken som helst utbildning inom naturbruksområdet enligt efterfrågan - utan att vara bundna av det geografiska läget för var utbildningen ges.
Planeringen och förverkligandet av utbildningarna baseras på verkliga uppgifter om intresse och behov, liksom vi analyserar och använder fakta vi får från alla de utvärderingar vi gör. Det finns en god praxis för planering och schemaläggning. Lärare digitaliserar sitt undervisningsmaterial och gör det tillgängligt för studerande så att varken tid eller plats utgör en begränsning för att komma åt och arbeta med materialet.
Brusaby enhetens verksamhet är klart strukturerad och rutinen för intern kommunikation och beslutsfattande följs. Arbetsgruppernas möten har utvecklats från en "beslutskultur" till en "diskussionskultur" som bjuder in alla att delta och föra fram åsikter. Verktygen för information och kommunikation (händelsekalender och -info, info-TV och axxell.fi, liksom Primus/ Kurre/ Wilma) kopplar med varann och levererar budskap med samma innehåll.
De utrymmen vi har i Brusaby är ändamålsenligt disponerade och lämpade för den undervisning som ges. Internatet fungerar bra genom att det finns mer (person-) resurser för fritidsverksamheten och ingen störande trafik förekommer på skolområdet nattetid. Systemet för skötsel och underhåll av fastigheterna fungerar så bra det är möjligt med de resurser som står till buds.
På Brusaby gård finns en vilja att lära sig nya saker. Vi i personalen fortbildar också oss själva på gården. Det finns ett bra samarbete mellan "skola" och "gård" - båda upplever sig vara en del av Axxell.
Om allt detta är verklighet i juni 2014, det beror på dig och mig!
Var och en av oss som arbetar i Brusaby har tagit ansvar för sitt eget arbete. Att ta ansvar för det egna arbetet betyder förstås att man utför de uppgifter som hör till ens ansvarsområde, så gott man kan och inom utsatt tidtabell. Till ansvarstagandet hör också att hjälpa till med uppgifter utanför det egna ansvarsområdet, att vara en del av kollegiet. Ytterligare är min strävan att arbetsmiljön i Brusaby skulle uppmuntra till att framföra åsikter, idéer och förslag.
På denna punkt vill jag också använda mig själv som spegel; jag har kommit till Brusaby för inte så länge sedan, från en arbetskultur med andra rutiner. Jag är "utvecklingstypen" och agerar därefter. Nu är också de flesta medvetna om att en [av mig] framkastad tanke inte är ett beslut om åtgärd, utan en framkastad tanke om vilken man får vara av annan åsikt. Men precis som man har rätt att vara av annan åsikt har man också en skyldighet att framföra sin åsikt då den frågas efter, inte efter att beslutet är gjort eller verkställt.
Brusaby är på väg mot två, kalla det "kompetenscentra". Dels har vi djurutbildningarna, både på ungdoms- och vuxensidan, med olika inriktningar, smådjursklinik och assistenthundsskolningen. Men inte nog med det, djurkunnandet syns också på häst- och produktionsdjurssidan, liksom det finns en koppling till jakthundar inom skogs- och viltmästarutbildningen. Likaså har vi ett "ViGu" - kompetenscenter under uppsegling, där olika färdigheter som berör att ta sig fram för egen maskin i terräng står i focus.
Kännetecknande för Brusabys kompetenscentra är samarbetet över linjerna och mellan olika utbildningsformer där vi verkligen kan ge ett mervärde och en kompetensökning åt våra studerande. Brusaby har ett brett och bra kontaktnät till branscherna som fungerar båda vägarna.
Vi har också startat och står i beråd att starta nya utbildningar; bland ungdomsutbildningarna har vi en ny utbildning som bättre beaktar studerandes specialbehov och ett nytt natur och miljö - inriktat utbildningsprogram. Vuxenutbildningarna erbjuder praktiskt inriktad spetskompetens i en dynamisk sammansättning. Vi har en beredskap att erbjuda vilken som helst utbildning inom naturbruksområdet enligt efterfrågan - utan att vara bundna av det geografiska läget för var utbildningen ges.
Planeringen och förverkligandet av utbildningarna baseras på verkliga uppgifter om intresse och behov, liksom vi analyserar och använder fakta vi får från alla de utvärderingar vi gör. Det finns en god praxis för planering och schemaläggning. Lärare digitaliserar sitt undervisningsmaterial och gör det tillgängligt för studerande så att varken tid eller plats utgör en begränsning för att komma åt och arbeta med materialet.
Brusaby enhetens verksamhet är klart strukturerad och rutinen för intern kommunikation och beslutsfattande följs. Arbetsgruppernas möten har utvecklats från en "beslutskultur" till en "diskussionskultur" som bjuder in alla att delta och föra fram åsikter. Verktygen för information och kommunikation (händelsekalender och -info, info-TV och axxell.fi, liksom Primus/ Kurre/ Wilma) kopplar med varann och levererar budskap med samma innehåll.
De utrymmen vi har i Brusaby är ändamålsenligt disponerade och lämpade för den undervisning som ges. Internatet fungerar bra genom att det finns mer (person-) resurser för fritidsverksamheten och ingen störande trafik förekommer på skolområdet nattetid. Systemet för skötsel och underhåll av fastigheterna fungerar så bra det är möjligt med de resurser som står till buds.
På Brusaby gård finns en vilja att lära sig nya saker. Vi i personalen fortbildar också oss själva på gården. Det finns ett bra samarbete mellan "skola" och "gård" - båda upplever sig vara en del av Axxell.
Om allt detta är verklighet i juni 2014, det beror på dig och mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)