För ett år sedan genomgick Axxell som helhet en betydande organisationsförändring. Utbildningar omorganiserades och många enheter fick nya namn. Även om både studerande och personal i Brusaby kom tillbaka till ”tomt bord” då läsåret inleddes, kan man nog säga att det var ganska små förändringar i Brusaby. Vi är fortfarande Axxells naturbruksenhet och vi har kvar samma utbildningar.
Axxell har under året satsat på en betydande mängd fortbildning. Egenlärarna har gått på fortbildning för att bli bättre på att handleda studerande till studierna, inte (bara) till den egna utbildningen. Enhetsledningen är omorganiserad på alla enheter och bland annat alla utbildningsledare har gått en ledarskapsutbildning. Förutom att dethär stärker allas vårt kunnande, bidrar det till mer och bättre samarbete mellan enheterna. Jag hoppas att detta samarbete också kommer våra studerande till nytta.
Studerandevård
Studerandevårdslagen ändrade till detta läsår. I praktiken har lagen betytt bland annat att också kuratorsfunktionen är överförd till kommunen. Studerande själv har större medbestämmanderätt och integritet i ärenden som berör honom eller henne. Det är glädjande – och en lättnad – att samarbetet med Kimitoöns kommun fungerat otroligt bra sedan dag ett. Praktiska saker har aldrig blivit hinder för att lösa det egentliga ärendet utan kuratorsfunktionen har haft en väldigt naturlig fortsättning där den tog paus för ett år sedan.
Studerandekår och tutorer
I år har vi haft en aktiv studerandekår och många hjälpsamma tutorer. Jag hoppas och tror att detta får en fortsättning under kommande år. Ett stort tack till alla er som medverkat i dessa verksamheter! Studerandekåren och hela studerandevårdsgruppen var till stor hjälp för att åtgärda situationen då vi underhöstterminen hade, om jag får säga, mer oroligheter än vanligt på internaten.
Häststuderande fick också inleda året i ett nyrenoverat stall, en satsning som Axxell har bl a Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Jordfonden och Agro Sydväst rf. att tacka för.
På gång inom utbildningarna
Vad är då på gång inom utbildningarna och undervisningen i Brusaby?
Hela den grundläggande yrkesutbildningen har genomgått en läroplansförändring – ni som dimitteras idag blir de sista som dimitteras enligt den nuvarande läroplanen. Från hösten är det nya läroplaner som gäller för alla studerande, en ändring som förberetts ”hela året”. De nya läroplanerna betyder en del konkreta ändringar också i Brusaby:
Grundexamen ändrar från 120 studieveckor till 180 kompetenspoäng. Denhär ändringen är inte bara matematik; utan den faktiska ändringen är att examen utgår från vad man KAN, inte från hur länge eller hur mycket man suttit på skolbänken. Nästa år får visa hur detta förverkligas i praktiken – just nu tror jag lärarna har fler frågor än svar. Systemet ger definitivt läraren mer frihet att anpassa sin undervisning men kräver mera ansvar beträffande att organisera och leda undervisningen.
Det kommer att bli mer samarbete mellan utbildningarna. Redan från nästa läsår kommer studerande inom lant och skog att ha stora delar av undervisningen tillsammans.
Informations- och kommunikationsteknologin kommer att komma in starkare i undervisningen. Det betyder inte att vi skall ersätta själva innehållet i undervisningen med digitalt material utan målsättningen är till exempel att studerande skall kunna utföra hemuppgifter oberoende av tid och plats och behändigt kunna koppla upp egna apparater i Axxells nätverk. Det som poängteras hela vägen i diskussionen om utvecklande av IKT i undervisningen är att PEDAGOGIKEN måste ändra MINST lika mycket som apparaterna. Det är inte fråga om att skaffa en massa ”grunkor” utan en fråga om att IKT skall betjäna undervisningen.
I tidningar – kanske främst i internationella sådana – kunde vi i början av året läsa om undervisningsreformen i Finland: vi skall frångå undervisande i enskilda ämnen och i stället på lektionerna behandla tvärvetenskapliga helheter. Själv reagerade jag framför allt på två punkter i det som stod i media:
Utbildningsstyrelsen fort var ute med ett utlåtande där nyheten tonades ner: Nå int e de så stora förändringar och int gäller det alla ämnen och int e vi nu egentligen så bra som ni skriver ... helt i enlighet med den finska försiktighetsprincipen.
Inom yrkesutbildningen har vi redan läge haft möjligheten att slå ihop yrkesämnen med allmänna ämnen. I Brusaby har vi också haft kurser där till exempel matematik och byggnadslära slagits ihop; det teoretiska ämnet matematik har undervisats genom praktiskt tillämpande av ämnet vid undervisande i byggämnen. Spontant tänker jag att alla skulle ha nytta av denna typ av sammanslagningar: lärarna får ”dubbel resurs” för sina ämnen, kan arbeta i par och ur studerandesynvinkel blir ämnet mer intressant, helt plötsligt kopplar matematiken eller modersmålet till den verkliga världen och man får svaret på frågan VARFÖR skall jag lära mig detta. Av någon anledning har dessa sammanslagningar (ännu?) inte riktigt tagit luft under vingarna.
I dethär skedet är det säkert på sin plats att jag, både för min egen del och för er del, riktar ett tack till alla de som medverkat till att vi delar ut avgångsbetyg här i salen idag. Kom ihåg era föräldrar, familjen och släktingar som funnits där för er. Skicka också en varm tanke till era lärare och studiehandledare i högstadiet som fick er att söka just till Brusaby. Tänk tillbaka på de år som ni tillbringat i Brusaby: vad allt ni har lärt er här! Och då menar jag inte bara det som läraren lärt ut under lektionerna, utan jag menar stöd och hjälp ni fått av egenläraren och av internatpersonalen, mat i köket och städat i lägenheten och hjälp med papper och blanketter på kansli.
Brusaby gård
Under våren har vi i kulisserna också gått en diskussion om hur Brusaby gård på bästa sätt skall betjäna undervisningen. Utgångsläget är ju det att gården finns till för undervisningen och skall så långt som möjligt betjäna utbildningarna i Brusaby. Alla våra utbildningar har en koppling till gården; hästarna går på bete, djurskötarstuderande gör några studieveckor i ladugården, skogsstuderande gör en betydande del av skogsvården och lantstuderande deltar i det praktiska arbetet på gården. Ändå har vi fått budet – också av våra studerande – att man vill mer ”ut på åkrarna” och det kommer vi att ta till oss. Vår utmaning är att se till att våra studerande också i framtiden har leriga stövlar.
För det var väl just därför studerande söker till Brusaby!?
Vi skall ha en bred verksamhet och leva upp till löftet Oberoende varifrån du kommer och vart du är på väg skall du ha något att ta med dig från Brusaby. Vi vill också ha mer samarbete med andra skolor inom naturbruksbranschen och vara mer synliga överlag.
Arbete inom naturbruksbranschen?
Naturbruk, det har en positiv klang, även om termen kanske börjar bli gammal?
Om man över huvudtaget kan hitta några ljuspunkter i den finska ekonomin för tillfället, verkar det som att de finns inom det som kallas Bioekonomi. Bioekonomi är skog, mat, energi, kemi och service. I Brusaby utbildar vi arbetskraft till skogsbranschen, matproduktion och naturtjänster; och det är också på de områdena jag tror vi behöver hålla oss framme. Naturbruk är det vi är bra på.
Statens målsättning är att skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomin under de kommande 10 åren och då måste Brusaby nog bemöda sig om att ”hänga med” i utvecklingen.
Även om vi i förrgår fått läsa i det nya regeringsprogrammet att 190 miljoner årligen skall sparas in inom yrkesutbildningen måste regeringen beakta att den som går en grundläggande yrkesutbildning nog kan räkna med att få en arbetsplats.
Med tanke på nuläget på arbetsmarknaden överlag är det egentligen glädjande att av totalt 289 ungdomsstuderande som dimitteras från Axxell idag har 4 av 5 en arbetsplats att gå till efter studierna. Av dessa är de flesta dessutom arbetsplatser som motsvarar studierna. Inlärning i arbete-perioderna har varit den viktigaste vägen till att få jobb. I Brusaby ser statistiken ungefär lika ut.
Till våra examinander
Det är många människor som bidragit till att ni strax kommer att ha ert avgångsbetyg i handen. Kom ihåg vad ni lärt er av dem!
Och, om det finns någon, förälder eller släkting som tycker att vitsorden nog kunde ha varit bättre, vill jag passa på att citera Georg W Bush, han sa såhär:
Grattis till alla er som fick stipendier och utmärkelser! Det har ni förtjänat. Grattis också till er som har mest ettor på betyget: också ni kan bli USA:s president.
