Tal
med anknytning till Finland 100 år på julfest i Axxell Brusaby. Jag
vill leva upp till önskemålet att julfestens festtal skall ha en anknytning
till Finland 100 år. Med det som inspiration ställde jag mig frågan hur julen
såg ut i Finland år 1917 och om det fanns en koppling till självständigheten.
Jag vill leva upp till önskemålet att julfestens festtal skall ha en anknytning till Finland 100 år. Med det som inspiration ställde jag mig frågan hur julen såg ut i Finland år 1917 och om det fanns en koppling till självständigheten.
Julfirandet
i sig är en urgammal fest. De kristna traditionerna känner vi till men
ursprungligen hänger mycket av julen också ihop med lantbruket.
I
ett jordbrukarhem var brödet i en central roll under julfirandet. Det skulle
finnas mycket bröd och många sorter. I Kimito stod också en ”såkaka” framme som
man inte åt, utan sparade till vårsådden då såningsmännen åt brödet.
Öl
och brännvin har också hört till julfirandet.
Julhalm
bars in i stugorna. Man kastade upp halm i taket och alla halmstrån som
fastnade i taksparrarna hämtade lycka.
Stugan
städades inför jul. I Kimito hade man en ”skrapandag” då man skrapade soten
från väggstockarna.
Tomtarna
var inte julgubbar som kom med presenter utan väsen som vakade över gården och
boskapen. Det gällde att hålla tomten nöjd, till exempel genom att ställa ut
ett fat gröt eller ett krus öl åt honom.
Då
man talar om Finlands självständighet talar man ofta om vinterkriget och
fortsättningskriget. Utan att alls ringakta de uppoffringar som våra föräldrar
och deras föräldrar gjort för att Finland skulle bibehålla sin självständigt
under och efter andra världskriget, vill jag ändå backa lite längre i historien
om det självständiga Finland.
Sverige
förlorade Finland till Ryssland i 1808-09 års krig och under 100 år var Finland
ett ryskt storfurstendöme. År 1808 var Finland faktiskt ett av Europas
fattigaste områden. Under den ryska tiden utvecklades ekonomin på många sätt
till det bättre men storfursten och i sista ändan tsaren såg nog till att ta
sin del av avkastningen.
Under
den ryska revolutionen 1917 avsattes tsaren och det kommunistiska
bolsjevikpartiet tog över makten i Ryssland. I Finland ville den borgerliga
senaten ta avstånd från bolsjevikernas Ryssland, medan socialdemokraterna ville
upprätthålla ett bra förhållande till det nya styret i Ryssland. De borgerliga
var i majoritet och vann omröstningen i riksdagen varpå Finland i december 1917
förklarades självständigt.
Vad
hände då här, på Kimitoön, under den tiden?
Den
ekonomiska situationen var nog något bättre längs kusten, i de finlandssvenska bygderna,
än i landet överlag. I Dalsbruk fanns järnbruket och i Björkboda låsfabrik,
vilka gav sysselsättning. Fabrikerna behövde utbildade arbetare som kunde läsa
och skriva. Kimito pedagogi grundades redan 1649.
I
slutet av 1800-talet gav Karl Marx och socialismen upphov till en stark
arbetarrörelse också i Finland. Till den tiden – eller kanske skall jag säga
OCKSÅ till den tiden - hörde starka nationalistiska åsikter och fennicism. Man
ville förfinska Finland. [Också då] gav orsakade de politiska meningsskiljaktigheterna
oroligheter.
Stora
godsägare och de som ägde industrierna ville förstås att det skulle vara lugnt
i samhället – och att det fanns tillgång till arbetskraft enligt behov. Hur
skulle man se till det?
Småbrukarrörelsen
var ett försök att lösa problemen. Man ville sysselsätta och ge möjlighet åt
familjer att försörja sig på små jordbruk – och samtidigt motverka både förfinskningen
och socialismen.
Det
var också bakgrunden till att Wrethalla skola för småbruk och egna hem
grundades här i Kimito år 1906. Senare visade det sig att småbruken inte var
speciellt lönsamma och, liksom under de 100 kommande åren, var det många gånger
svårt att få ett tillräckligt studerandeunderlag till skolan. Skolan i
Wrethalla var i varje fall grunden till det som idag är Axxell Brusaby.
Det
var alltså många händelser som föregick och inverkade på julen år 1917. Finland
var långt ifrån landsbygdsromantik och den ”allt var bättre förr” –värld vi
gärna målar upp.
Det
var ont om livsmedel och en fjärdedel av landets befolkning hade varit utan
spannmål, mjöl och bröd i flera veckor. Det var alltså hungersnöd, eller åtminstone
ingen festdukning för de flesta på den första julaftonen i det självständiga
Finland.
Inte
blev det bättre året därpå heller i det unga Finland. År 1918 blev klyftan
mellan de borgerliga och socialisterna så stor att det ledde till det finska
inbördeskriget. Då man ser tillbaka på 100 år av självständighet kan man inte
förbigå de 37 000 finländare som dog i strider och avrättningar, också på
Kimitoön.
Tjugo
år senare blev Finland igen en spelpjäs i det stormaktspolitiska spelet som
utmynnade i andra världskriget. Totalt omkom och försvann omkring 100 000 finländare
under vinter- och fortsättningskrigen.
Även
om Finland (kanske) inte var allierat med Tyskland kämpade man mot samma fiende
och stod på förlorarnas sida då fredsvillkoren skrevs: ett krigsskadestånd
motsvarande 300 miljoner (dåvarande) dollar skulle betalas till Sovjetunionen i
form av varor – ett ofattbart stort belopp på den tiden.
Åren
efter krigen var man rädd för att Finland trots fredsavtalet skulle bli
ockuperat av Sovjetunionen. Ändå gick Finland ut ur de så kallade ”farans år”
med ett handelsavtal med Sovjetunionen som förnyades regelbundet ända fram till
år 1990.
Krigsskadeståndet och handelsavtalet ledde till att metallbranschen
och skogsindustrin byggdes ut och blomstrade – och de facto lade grunden till
den välfärd alla vi finländare får njuta av idag.
Inför
Finland 100 år sa Elisabeth Rehn såhär:
När Finland nästa gång
firar ska vi lämna kriget bakom oss. Av hundra självständiga år har Finland
varit i krig fyra. Under de 96 andra åren byggde vi upp välfärden.
Den
välfärd vi får njuta av idag har varit dyrköpt. Själv tror jag att den
viktigaste tillgången för att hålla kvar den uppnådda välfärden finns i vårt
kunnande. Därför känns det speciellt bra att få säga detta i en naturbruksskola
just till er studerande som är nästa generation som skall se till att välfärden
i Finland bibehålls också för era barn.
Vi
har mycket att vara tacksamma för julen 2017 då Finland nyss har fyllt 100 år. Julen
är en tid då man får varva ner och vara tillsammans med nära och kära. Till
julen hör en tradition av att ge och få gåvor och att vara tacksam.
Kanske
är det just det som är kopplingen mellan jul och självständighet?
Med
önskan om en riktigt God Jul, en avkopplande ledighet och ett framgångsrikt
nytt år till er alla!