Det enkla svaret ligger nära till hands: om studerande har mål och motivation tar hen också ansvar för sina studier. Omvänt: om det inte finns ett mål och motivation kommer vi inte att få studerande att ta sitt ansvar, oberoende av vad vi gör. Det vi kan göra är hjälpa till att tydliggöra målet och få studerande att se studierna som en väg till målet.
I skolan har vi en hel del verksamhet som inte är inriktad på målet. Eller som David Käld uttryckte det: ”Om jag inte vet vart jag är på väg spelar det ingen roll vart jag går”. Vi behöver fokusera på helheten, inte på de små detaljerna.
Det är ingen idé att lära sig lantbrukets alla arbetsmoment om man inte ser processen från markberedning och sådd till skördande. Och omvänt: om studerande ser målet och vägen som leder dit, har hen också lättare att ta till sig detaljerna och, framför allt, blir motiverad.
Inspirerad av Kälds föreläsning är det tre saker jag vill vara med och utveckla i Axxell, Brusaby.
Hur kan vi som lärare hjälpa studerande att arbeta mer effektivt på egen hand? Egentligen är det fråga om att motivera studerande att komma förberedda till undervisningen.
Därmed ställer jag mig också nästa fråga. Hur kan vi som lärare bättre förbereda oss för våra lektioner? Hur ofta händer det inte att vi strax innan lektionen tänker ”vad skall vi göra idag”.
Hur skall vi få studerande att sparra, sporra och lära varann? Varför utnyttjar vi inte kunskapen som finns i gruppen?
Motiverade studerande som är väl förberedda för att gå ut i arbetslivet eller studerande som kan allt men förstår ingenting. Tusendollarsfrågan för oss alla att fundera på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar