Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+

Egentliga Finlands förbund har publicerat landskapets utbildningsstrategi. I strategin har man på basen av arbetsgruppens arbete dragit upp riktlinjerna för vad man tycker att är viktigt [inom utbildning] och hur man skall utveckla utbildningsutbudet i landskapet i förhållande till värderingar och målsättningar.

På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.

Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.

Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.

Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.

I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.

Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.

Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).

Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.

Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.

Trender och framtid

Efter en kort nulägesanalys ur ett Brusaby-perspektiv vill jag komplettera med några synvinklar på hur förändringar i omvärlden kan - och bör - påverka verksamheten. Som exempel använder jag gärna ett dokument jag antar att är bekant för de flesta inom utbildningssektorn: Yrke 2025 - en rapport över hur arbetskrafts- och utbildningsbehovet förväntas utvecklas t o m år 2025.

Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.

Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).

Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?

Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.

Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.

De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.

Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.