Bioekonomin är nu i början av en accelerationsfas. Gemene man känner till begreppet och de som deltar i samhällsdebatten lyfter fram bioekonomin som resultatet av ett paradigmskifte där hållbarhet och naturens villkor är i fokus för affärsverksamheten. Eftersom vi i Brusaby utbildar arbetskraft uttryckligen till bioekonomins branscher, kommer de flesta av våra studerande kommer att arbeta inom klustret.
Synvinklar på bioekonomi
I Finland har vi ett starkt kunnande inom primärproduktion. Det bidrar till att diskussionen om utvecklandet av bioekonomin är väldigt biomassacentrerad. Det är ganska klart att jord- och skogsbruket är i en central roll i bioekonomin också framledes. Via Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA) kommer staten årligen att stöda lantbrukets investeringar med en miljard euro – detta som ett slags ”seed money” där staten räknar med att stödet totalt genererar flerdubbelt större investeringar.Parallellt med primärproduktionen kommer återvinning och -användning (”kierrätystalous”) att sticka upp huvudet. Det som är avfall för en är råvara för någon annan och kan utgöra grunden för lönsam affärsverksamhet.
I Finland och Norden talar vi också om blå bioekonomi med hänvisning till att det är vatten som är råvaran eller resursen för affärsverksamheten. Även om Brusaby ligger mitt på den stora Kimitoön är vi ändå omgivna av vatten och världens vackraste skärgård.
Ser man till forskning inom bioekonomin är det, åtminstone enligt Finlands Akademi, livsmedelsbranschen som är har den mest högklassiga forskningen. Frågan är hur forskning och utveckling skall resultera i lönsam affärsverksamhet? Svaret är dels via pilotprojekt och demo-anläggningar men också via modet att misslyckas. Den som uppmuntras till och har mod att satsa på nya metoder skall inte dömas för ett misslyckande – bara genom att våga satsa kan man vinna.
 |
| Skogsindustrin kommer också i fortsättningen att utgöra ryggraden i bioekonomiklustret. |
Vad är det Axxell Brusaby skall utbilda till?
Ur Brusabys synvinkel betyder det att den grund enheten stått på i över hundra år finns kvar också i framtiden. Primärproduktion – jord och skogsbruk – är en viktig del inom bioekonomin också framöver.Brusaby har egen primärproduktion och vi lär ut hur man producerar rena och trygga råvaror. Steget till förädling och livsmedelsproduktion är inte långt utan behöver övervägas som en del av det traditionella mångsyssleriet i skärgården. Jag ser också en möjlighet till kopplingar t ex till Axxells kockutbildningar i Karis och Pargas.
Diskussionen kring bioekonomi är för tillfället rätt energifokuserad. Själv är jag inte helt övertygad om att man har mycket att vinna på att kategoriskt byta ut någon annan energikälla till trä eller biogas. Lika lite tror jag att vi i Brusaby gör rätt i att starta upp nya utbildningar enbart kring energiproduktion. Däremot tror jag starkt på att det finns en stor utvecklingspotential i en småskalig, decentraliserad energiproduktion. Till den del denna verksamhet hör till kategorin ”mångsyssleri” behöver vi vara mottagliga för öppningar där de passar in i helheten.
Naturen utgör grunden för vårt välmående. Brusabys (djur- och frilufts-) utbildningar bygger starkt på tjänsteproduktion. Det största söktrycket ligger redan nu på dessa utbildningar och med stor sannolikhet kommer efterfrågan på dessa tjänster att öka i framtiden.
Brusaby skall också ta in utnyttjandet av vatten och Östersjön i utbildningarna. Det kan – men behöver inte – betyda livsmedelsproduktion. Det kan också vara fråga om produktion av tjänster t ex inom turism eller naturskydd.
Det vi i Brusaby i synnerhet behöver utveckla är samarbetet med företagen inom branschen. Det är där våra studerande kommer att placera sig och det är där som resultaten görs. Vi måste vara lyhörda för företagens behov och erbjuda utbildningar som gör våra studerande attraktiva på arbetsmarknaden.
Till Axxell Brusabys uppdrag hör inte forskning eller utveckling i sig. Däremot har vi alla som arbetar med utbildning ett ansvar att hålla vår kunskap och kompetens uppdaterad. Endast genom att själv hänga med i utvecklingen kan vi samverka med arbetslivet och samhället. Samverkan och nätverk utgör nyckeln till framgång.
Anteckningar och tankar från Tutkas seminarium Suomi kestävän biotalouden suunnannäyttäjänä (Finland som vägvisare för hållbar bioekonomi). Tutkas är en förening för forskare och riksdagsledamöter med syfte är att skapa förutsättningar för utnyttjande av forskningsresultat i beslutsfattande. Talare vars inlägg ligger till grund för tankarna ovan är framför allt Liisa Saarenmaa, biträdande avdelningschef på jord- och skogsbruksministeriet, Riitta Maijala, direktör på Finlands Akademi, Mari Walls, generaldirektör på Naturresursinstitutet.
