Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+

Egentliga Finlands förbund har publicerat landskapets utbildningsstrategi. I strategin har man på basen av arbetsgruppens arbete dragit upp riktlinjerna för vad man tycker att är viktigt [inom utbildning] och hur man skall utveckla utbildningsutbudet i landskapet i förhållande till värderingar och målsättningar.

På en allmän nivå är tyngdpunktsområden i strategin att "stärka kunnandet, säkerställa utbildningens kvalitet samt intressebevakning regionalt och nationellt". Ur dessa tre tyngdpunktsområden har man härlett 11 (mer eller mindre) konkreta målsättningar att förverkligas.

Här några plock & kommentarer kring vad jag anser vara viktigt ur Brusabys synvinkel.

Målsättningen kring säkerställandet av kännedomen om utbildningsmöjligheterna och ökandet av dragningskraften i synnerhet inom de sysselsättande branscherna har man tänkt åstadkomma bl a genom en aktiv dialog och samarbete med studiehandledarna. Likaså kommer regelbundna träffar med företagar- och branschorganisationer att ordnas. Vackert så för oss [i Brusaby] erbjuds definitivt en möjlighet, även om jag ser att utmaningen för oss är att ta tillvara tillfället. Vi måste vara aktiva vad gäller att informera studiehandledare om våra utbildningar och vi måsta vara aktiva med att delta i de tillfällen som ordnas inom naturbruksbranscherna.

Personligen vill jag också lyfta frågan om hur vi skapar en bra dialog och nätverkar med arbetslivet? Vi har våra delegationer, vilka vi dessutom inte utnyttjar i detta syfte fullt ut idag, men räcker det? Vad kan vi göra mer? Hur skall vi t ex få arbetslivets representanter och sakkunniga att konkret undervisa våra studerande? Ett konkret förslag, vilket också ingår i lanskapets strategi, är att stöda flyttandet av undervisningen "ut från klassrummet". Genom att förverkliga en del av utbildningen på plats och ställe i företag, med företagets representant som lärare, skulle direkt koppla till arbetslivets behov och samtidigt fungera som fortbildning för övervakande läraren. Både utbildning som motsvarar arbetslivets behov och lärarfortbildning är klart definierade målsättningar i strategin.

I synnerhet på andra stadiet har vi en skyldighet svara på ungdomsgarantin och erbjuda utbildning åt invandrare och andra specialgrupper. Inte minst här skulle det finnas möjligheter att konkret utnyttja och implementera modeller och praxis som är framtagna och beskrivna inom olika projekt.

Flexibla möjligheter att kombinera studier mellan olika utbildningar och utbildningsinrättningar samt över utbildningsstadier skulle svara mot både individens och arbetslivets behov.

Idag har vi verktygen att erbjuda studerande möjlighet att studera "24/7" oberoende av tid och plats. Det gäller för oss att definiera verktygen och att se till att vi för över undervisningen till de medier vi har till vårt förfogande. Också detta är mer en inställningsfråga hos varje lärare, inte något som begränsas varken av individuellt kunnande eller till buds stående verktyg. I Brusaby har vi dessutom möjlighet till att vara föregångare i användande av totalt annorlunda undervisningsmiljöer (åker, skog, stall, ladugård..).

Totalt sett har vi alla möjligheter men inte heller denna gång kommer någon att komma och servera allt på silverfat. Vill vi njuta av frukterna måste vi nog själva se till att vara på plats då de skördas.

Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+ hittar ni (på finska) här.

Trender och framtid

Efter en kort nulägesanalys ur ett Brusaby-perspektiv vill jag komplettera med några synvinklar på hur förändringar i omvärlden kan - och bör - påverka verksamheten. Som exempel använder jag gärna ett dokument jag antar att är bekant för de flesta inom utbildningssektorn: Yrke 2025 - en rapport över hur arbetskrafts- och utbildningsbehovet förväntas utvecklas t o m år 2025.

Ur rapporten framgår bl a att även om sysselsättningsbehovet inom naturbruk överlag minskar t o m kraftigt fram till år 2025 kommer utbildningsbehovet inom branschen att öka. Orsaken till detta är i första hand åldersstrukturen som gör att pensioneringar frigör långt fler arbetsplatser än den väntade minskningen i sysselsättning. Ur rapporten framgår också att naturbrukets sysselsättningsutveckling är mer positiv bland svenskspråkiga p g a att jordbruk, jakt och fiske sysselsätter 5 % av den svenskspråkiga befolkningen men endast 3,2 % av den finskspråkiga.

Det finns, och kommer också i framtiden att finnas en efterfrågan på utbildad arbetskraft inom jord- och skogsbruk. Likaså konstateras i rapporten att sysselsättningsbehovet inom hästhushållning och smådjur kommer att öka något (även om dessa branscher är mer konjunkturberoende).

Intressanta fakta i sig, men det värdefulla är att kunna analysera fakta i förhållande till den egna verksamheten. Vad är det vi skall satsa på i Brusaby?

Åtminstone kan vi konstatera att Brusaby erbjuder rätt grundutbildningar. Likaså är det till fördel [med tanke på sysselsättningsläget för de studerande vi utexaminerar] att utbildningen ges på svenska.

Yrke 2025 går också, i synnerhet i sin finskspråkiga version, in på en mer detaljerad analys branschvis (läs mer om just din bransch, om du ännu inte har gjort det)! Ändå kan man säga att Yrke 2025 -rapporten konstaterar fakta på en makronivå, det är vi "på fältet/ gräsrotsnivå" som skall kunna ta till oss fakta och justera vår verksamhet i förhållande till omvärlden. Vi i Brusaby ansvarar för att innehållet i utbildningarna motsvarar efterfrågan och arbetslivets krav. Likaså är det vi som ansvarar för att innehållet ändras i förhållande till förändringar i världen omkring oss. Det är alltså inte endast en fråga om vilka utbildningar vi erbjuder utan (minst) lika mycket en fråga om vad våra utbildningar innehåller.

De facto är det just den [ovan beskrivna] kvalitativa aspekten som blir upp till oss - det är vi som måste förutse hur innehållet i undervisningen skall utvecklas för att motsvara förändringarna i omvärlden.

Till sist en liten parallell till det pågående strategiarbetet: beträffande ungdomsutbildningarna har man, anser jag, inom Axxell nått en bra eller utmärkt kvantitativ nivå (alla utbildningar har godkända läroplaner och kursbeskrivningar, många utbildningsrelaterade processer är väl dokumenterade och beskrivna, o s v). Ett stort arbete vi har framför oss som en del av strategiprocessen är en "runda" där linjerna kritiskt granskar innehållet i den undervisning som ges. Detta arbete kräver en stor insats också av alla lärare.

Några ord om [att ta fram] en strategi

Jag ser en ”traditionell” strategiprocess ungefär såhär:

1. nulägesanalys (hur ser saker och ting ut i företaget idag)
2. omvärldsanalys (hur ser verksamhetsmiljön ut, hur kan vi förvänta oss att den ändrar (trender))
3. värderingar (hur värdesätter vi vad som styr företagets utveckling; i en skola kan man t ex värdesätta ekonomi i utbildningarna vs arbetslivets behov)
4. mission (vad är det företaget finns till för)
5. vision (gemensam bild av målsättningen, hit skall vi sträva)
6. strategi (beskrivning av hur vi når vår vision)

Jag tror att det i början av alla strategiprocesser är viktigt att göra en grundlig nulägesanalys från så många synvinklar som möjligt. Även om ledningen skulle ha en ganska klar bild av vart man vill styra utvecklingen är det i steg ett som alla vill (och bör) ge sin syn på saken. Till den finska företagskulturen hör dock inte att (villa eller våga?) ge input på ledande av företaget om man inte explicit blir ombedd att göra det (också för mig var det en liten tröskel att skriva detta, även om Lena har bett om input).

Som en del av nulägesanalysen vill jag beskriva hur verksamheten fungerar och styrs på "min" enhet. Jag ser ”vår” verksamhet som ett antal processer av vilka utbildning & undervisning är den viktigaste. Den dagliga verksamheten styrs av fem arbetsgrupper som sammanträder med en dynamisk sammansättning utgående från ärendets art. Årsplaneringen baseras på en utvärdering (förverkligade åtgärder och uppnådda resultat). Min [enhets] input till strategidiskussionen, kring vilka jag bygger upp denna långa mail är verksamhetsplanen och –berättelsen:

http://brusaby.blogspot.com/2013/06/vision-2014-och-nagra-ord-om-att-na-dit.html

http://brusaby.blogspot.com/2013/06/resultat-i-brusby-fran-lasaret-2012-13.html

Om man definierar ”pedagogisk strategi” som ”ledande av vardagen” tycker jag tycker vi har en fungerande pedagogisk strategi på vår enhet. På andra enheter är de pedagogiska strategierna säkert annorlunda än vår. Bättre, sämre, det är inte min sak att avgöra, men i ett strategiarbete på företagsnivå borde de olika modellerna för ledande av vardagen beaktas. Kanske skall strategierna vara olika på olika enheter, säkert finns det processer som kan göras effektivare och bättre på alla enheter. Eftersom man så ofta lägger likamedstecken mellan strategiprocess och förändring i vardagen (”förändring är av ondo”) är det väldigt viktigt att alla får beskriva sin egen vardag – och det är den beskrivningen ledningen explicit måste be om. Eller är det kanske så att det är vi på enheterna som inte tagit ner strategiarbetet på process- och individnivå?

I tidigare strategiarbeten finns företagets värderingar, mission och vision definierade, av vilka värderingar och mission knappast ändrat speciellt mycket. Däremot finns det säkert anledning att tillsammans se över visionen: är detta allas vår målsättning vi tillsammans arbetar för att uppnå? Med vilket tidsperspektiv i så fall?

För en bra strategiprocess krävs också en diskussion där alla kommer med sin syn på nuläget och vart man strävar just inom ramen för sin egen verksamhet. För en bra diskussion behövs ett forum där man kan komma med inlägg och debattera. Då alla är överens om visionen - och egentligen först då - är det dags att skriva ner strategin: hur skall vi nå visionen? Om allt det förberedande arbetet är bra gjort är det ”bara att skriva ner” hur man skall gå till väga för att komma dit man strävar.

Vision 2014 och några ord om att nå dit

Jag har tidigare beskrivit resultaten av fjolårets arbete och det är vad jag nu har i backspegeln då jag tittar framåt mot året som skall komma. Då vi igen samlas för planeringsveckan i juni 2014, hoppas jag vi kan blicka tillbaka på året som varit med följande tankar:

Var och en av oss som arbetar i Brusaby har tagit ansvar för sitt eget arbete. Att ta ansvar för det egna arbetet betyder förstås att man utför de uppgifter som hör till ens ansvarsområde, så gott man kan och inom utsatt tidtabell. Till ansvarstagandet hör också att hjälpa till med uppgifter utanför det egna ansvarsområdet, att vara en del av kollegiet. Ytterligare är min strävan att arbetsmiljön i Brusaby skulle uppmuntra till att framföra åsikter, idéer och förslag.

På denna punkt vill jag också använda mig själv som spegel; jag har kommit till Brusaby för inte så länge sedan, från en arbetskultur med andra rutiner. Jag är "utvecklingstypen" och agerar därefter. Nu är också de flesta medvetna om att en [av mig] framkastad tanke inte är ett beslut om åtgärd, utan en framkastad tanke om vilken man får vara av annan åsikt. Men precis som man har rätt att vara av annan åsikt har man också en skyldighet att framföra sin åsikt då den frågas efter, inte efter att beslutet är gjort eller verkställt.

Brusaby är på väg mot två, kalla det "kompetenscentra". Dels har vi djurutbildningarna, både på ungdoms- och vuxensidan, med olika inriktningar, smådjursklinik och assistenthundsskolningen. Men inte nog med det, djurkunnandet syns också på häst- och produktionsdjurssidan, liksom det finns en koppling till jakthundar inom skogs- och viltmästarutbildningen. Likaså har vi ett "ViGu" - kompetenscenter under uppsegling, där olika färdigheter som berör att ta sig fram för egen maskin i terräng står i focus.

Kännetecknande för Brusabys kompetenscentra är samarbetet över linjerna och mellan olika utbildningsformer där vi verkligen kan ge ett mervärde och en kompetensökning åt våra studerande. Brusaby har ett brett och bra kontaktnät till branscherna som fungerar båda vägarna.

Vi har också startat och står i beråd att starta nya utbildningar; bland ungdomsutbildningarna har vi en ny utbildning som bättre beaktar studerandes specialbehov och ett nytt natur och miljö - inriktat utbildningsprogram. Vuxenutbildningarna erbjuder praktiskt inriktad spetskompetens i en dynamisk sammansättning. Vi har en beredskap att erbjuda vilken som helst utbildning inom naturbruksområdet enligt efterfrågan - utan att vara bundna av det geografiska läget för var utbildningen ges.

Planeringen och förverkligandet av utbildningarna baseras på verkliga uppgifter om intresse och behov, liksom vi analyserar och använder fakta vi får från alla de utvärderingar vi gör. Det finns en god praxis för planering och schemaläggning. Lärare digitaliserar sitt undervisningsmaterial och gör det tillgängligt för studerande så att varken tid eller plats utgör en begränsning för att komma åt och arbeta med materialet.

Brusaby enhetens verksamhet är klart strukturerad och rutinen för intern kommunikation och beslutsfattande följs. Arbetsgruppernas möten har utvecklats från en "beslutskultur" till en "diskussionskultur" som bjuder in alla att delta och föra fram åsikter. Verktygen för information och kommunikation (händelsekalender och -info, info-TV och axxell.fi, liksom Primus/ Kurre/ Wilma) kopplar med varann och levererar budskap med samma innehåll.

De utrymmen vi har i Brusaby är ändamålsenligt disponerade och lämpade för den undervisning som ges. Internatet fungerar bra genom att det finns mer (person-) resurser för fritidsverksamheten och ingen störande trafik förekommer på skolområdet nattetid. Systemet för skötsel och underhåll av fastigheterna fungerar så bra det är möjligt med de resurser som står till buds.

På Brusaby gård finns en vilja att lära sig nya saker. Vi i personalen fortbildar också oss själva på gården. Det finns ett bra samarbete mellan "skola" och "gård" - båda upplever sig vara en del av Axxell.

Om allt detta är verklighet i juni 2014, det beror på dig och mig!