Vernissage – Från klövarna upp (Sarvista sorkkiin)

Tal till studerande vid vernissagen

Det jag ser med ett ögonkast verkar vara en fin tillbakablick på de fyra år av hantverksutbildning vi haft i Axxell, Brusaby.

Utan att blicka för mycket bakåt kan jag bara konstatera att det som började som en liten men tät grupp av personer intresserade av att lära sig om garvning av skinn med naturmetoder verkligen har vuxit till sig. Liten har blivit stor och råvaran har förädlats till konsthantverk av omätbart värde.

Detta är nu den tredje utställningen jag har glädjen att vara med och öppna men i tankarna går jag ännu tillbaka till den första utställningen, Bara skinn och ben, på Sagalunds museum i Kimito. Jag kommer ihåg att jag faktiskt tänkte tanken ”hur kan man få ihop en utställning av bara skinn och ben?” Då det var dags för nästa utställning, Skriet från vildmarken, var jag inte orolig längre, utan bara nyfiken.

Idag är jag imponerad. Imponerad av dagens tema, att hela djuret kan utnyttjas – något som för övrigt passar väldigt bra ihop med gammal skärgårdstradition. Imponerad av att råvaran, ofta betraktad bara som restprodukt, i era skickliga händer kan förvandlas till så fina bruks- och konstföremål. Imponerad av att ni som studerande, hantverkare och konstnärer också hjälper varandra att utvecklas. Imponerad av att ni lyckats hålla gruppen samlad och växa till er.

Ur Axxells och min synvinkel ser jag en stark och drivande kraft bakom allt arbete som gör att vi är samlade här idag - det är Hanna Nore. Till Brusaby kom du med dina baljor, verktyg och illaluktande skinn men också med en stor yrkeskunskap, skicklighet, konstnärligt öga och, framför allt, med en stor tilltro till dig själv och branschen. Jag, liksom säkert alla andra här, vill tacka dig för din stora insats!

Jag vill också säga tack till alla er studerande som skapat innehållet i denna utställning. Det är roligt att se att ni verkligen satsat på att lära er och utvecklas i det ni gör – ni är samtidigt ett bra exempel på att livslångt lärande inte är bara tomma ord.

Att jag idag har 27 betyg att dela ut åt er som deltagit i det gångna årets kurser är glädjande. Det ger åtminstone mig en tilltro till att planerna på att starta upp en yrkesutbildning kring garvning och konsthantverk har en god grund att stå på. Flera av er arbetar redan nu med konstverk som företagare och det är verkligen, om uttrycket tillåts, som hand i handske jämfört med vad detta land nu behöver.