Brusaby race 26.5

Jag hade glädjen att öppna Brusaby race, den årliga ridtävlingen som arrangeras av Brusabys ungdomsstuderande, idag.

Detta är mitt fjärde år i Brusaby men jag tror det var endast under mitt första år här jag haft möjlighet att närvara på Brusaby race. Tävlingen måste ha vuxit till sig en del sedan dess - döm om min förvåning då jag såg några av namnen på tävlandelistan; vi har bland andra Kimi Räikkönen och Felipe Massa som kommer att ta mått av varann här idag!? Lite gör det mig orolig att se också sådana namn som Sylvester och Zorro på deltagarlistan, men jag har full tillit till att våra Brusaby-studerande klarar sig också i den konkurrensen. When the going gets tough, the tough get goin’...

Men skämt åsido, det gör mig verkligen glad att Brusaby race också lockar utomstående deltagare, idag hade vi tio hästar och tävlande från bl a Kotimäen tallit i Lieto.

Första starten, Mystic Bruce med Tapio Katainen i ledningen.

Ibland känns det som att Axxells fina områden och de evenemang som ordnas i Brusaby är lite som vår skola här och den skärgård som omger oss – en välbevarad hemlighet som vi är lite försiktiga med att lyfta fram och berömma. Eller kanske är det så att det är vår finländska mentalitet som gör att vi är onödigt försynta och tillbakadragna?

Min förhoppning är i varje fall att varje gång ni – vi – ordnar en tillställning som denna, blir Brusaby igen en gång lite mer bekant för omvärlden. Att synas, höras och vara samtalsämnet lockar studerande till Brusaby och det är ni som är grunden för all vår verksamhet här.

Jag ser också Brusaby race som ett bra exempel på ett evenemang som går över den ”egna” utbildningens gränser. Det är hästutbildningen som tar initiativet till tävlingen och bär ansvaret för arrangemangen, men det känns bra att se att man faktiskt bemödat sig om att få med element och grenar från andra utbildningar och att hela världen är inbjuden till publik.

Årets specialitet är käpphästrace för de (eller borde jag säga oss) som har mindre erfarenhet av ridande – jag hoppas vi har många deltagare också i den grenen!

Ett lite lustigt – men jättepositivt – sammanträffande som jag måste lyfta fram är att jag just idag, utan att alls ha en tanke på Brusaby race, sa åt mitt lunchssällskap att en galopptävling är något jag skulle villa se. Och om ungefär en halvtimme går också den önskan i uppfyllelse.

Med dessa ord vill jag önska alla hjärtligt välkomna till Brusaby race och i synnerhet alla tävlande lycka till!

Från ämne till tema - undervisning i förändring

Under de senaste veckorna har internationell media, bl a i Independent, noterat att vi i Finland kommer att frångå ämneslektioner i undervisningen. Strävan är att undervisningen i framtiden behandlar större tematiska helheter där det som tidigare undervisades som separata ämnen skulle utvecklas med ett tvärvetenskapligt grepp.

Även om det inte uppmärksammats speciellt stort – varken i media eller i praktiken – har det inom yrkesutbildningen sedan länge varit möjligt att kombinera undervisningen i olika ämnen till helheter. Man har t ex kunnat kombinera matematik med virkesmätning eller engelska med djurskötsel så, att ämneslärarna planerar och förverkligar undervisningen integrerat tillsammans.

Varför möjligheten (åtminstone i Axxell Brusaby) inte har utnyttjats i större utsträckning kan jag bara spekulera i. För studerande tycker man att integrerandet av olika ämnen skulle göra undervisningen mer intressant och givande. Ur lärarsynvinkel skulle nyttan vara, förutom det direkta kollegiala stödet, att tillsammans disponera över en större timresurs och t ex kunna varva teori med praktik. Kanske, och nu spekulerar jag igen, ser vi här en kvarleva av den traditionella lärarrollen: undervisning är kunskap som skall levereras uppifrån ner. I klassrummet är läraren traditionellt också en ”ensamvarg” som inte haft möjlighet att samarbeta i undervisningssituationen.

Lärare: kommentera gärna detta.

Samtidigt är det värt att uppmärksamma att i Helsingfors har stadens utbildningsverk parallellt med denna förändring gjort en omfattande utredning av hur skolornas inlärningsmiljöer skall svara mot framtidens behov. Utredningen tar på ett väldigt konkret plan ställning till de pedagogiska, teknologiska och fysiska utvecklingsbehoven inom undervisningen [i Helsingfors].

Beträffande utvecklandet av pedagogiken tar rapporten uttryckligen fasta på att kunskapsbehovet breddas och att lärarna skall ha en beredskap att integrera detta i all undervisning.

Den teknologiska utvecklingen handlar mycket om digitalisering. Både studerande och lärare skall – enkelt – kunna koppla upp sig mot skolans digitala miljö. En viktig poäng är att digitalisering i sig inte medför ett speciellt stort mervärde – digitaliseringen skall betjäna ett utvecklande av pedagogiken.

Då undervisningen utvecklas till större, tvärvetenskapliga helheter och teknologin stöder en inlärning som är mindre beroende av tid och plats, måste också undervisningsmiljöerna vara flexibla och möjliggöra en dynamisk användning av utrymmena.

Som en liten kuriositet kan också nämnas att Utbildningsstyrelsen redan hann kommentera (dementera) nyheten i de utländska medierna i ett utlåtande. Är det inte svårt nog att hålla sig i utvecklingens framkant utan att vi finländare själva genast underskattar och bagatelliserar en nyhet som (äntligen) når över den internationella nyhetströskeln.

Upphovsrätt och användande av material

Jag har redan tidigare skrivit ett inlägg om var man hittar material som man kan använda t ex i undervisningen. I inlägget ställde jag också en fråga som blev delvis obesvarad: hur vet jag om jag får använda det material jag hittar på internet?

En grundläggande fråga beträffande rätten att använda material är huruvida den s k ”verkshöjden” uppnås.

Alltid är det inte lätt att veta om verkshöjden uppnås.

Verkshöjd är ett juridiskt begrepp som definieras (Wikipedia, 2015) som ”en nivå av personligt skapande ... som används inom upphovsrätten för att avgöra när en skapare av ett verk ... har ensamrätt till detta. Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och dess självständighet”.

Toikkanen & Oksanen listar i sin bok Opettajan tekijänoikeusopas (2011) en lång lista med exempel på vad som överskrider verkshöjden (t ex skönlitteratur, bildkonst, föreläsningar, datorprogram, kartor) och vad som inte gör det (faktaruta, oregisserat filmmaterial, recept, forskningsplan, enkla föreläsningsslides, m m).

Ur lärarsynvinkel är det bra att känna till att om t ex en presentation är sådan att en annan lärare med samma uppgiftsgivning kunde ta fram en motsvarande presentation, uppnår den inte verkshöjden. I praktiken får alltså vem som helst använda sig av materialet. För att möjliggöra en ändamålsenlig undervisning finns det också vissa andra lättnader beträffande rätten att använda (främst beträffande att visa) upphovsrättsskyddat material.

Upphovsrätten skyddar verket men inte innehållet eller elementen verket består av. I praktiken betyder det att det är tillåtet att skriva/ rita om innehållet i publicerade verk. Ändå hör det förstås till god praxis att uppge källan för materialet.

Något heltäckande svar på frågan blev det inte heller denna gång, av den enkla anledningen att det inte finns en svart-vit sanning. Mycket hör till gråzonens gränsfall som i sista hand avgörs i domstol. Genom att använda CC-licensierat material och/ eller be om lov för användandet av den som skapat materialet är att förebygga och undvika problem.

Källor

Toikkanen, Tarmo ja Oksanen, Ville: Opettajan tekijänoikeusopas (2011)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Verksh%C3%B6jd (11.2.2015)

Bioekonomi och Brusaby (1)

"Bioekonomin är Finlands nya Nokia", ett återkommande påstående som statsrådet konkretiserat i en målsättning: 100 000 nya arbetsplatser och en omsättning på 100 miljarder år 2025. En bit att gå från läget 2011 - 320 000 årsverken och en omsättning på 60 miljarder - men inget omöjligt mål.

Bioekonomi består av många branscher. Statsrådets www.biotalous.fi -sida indelar bioekonomin i skog, energi, kemi, mat och service. I Brusaby utbildar vi arbetskraft till skogsbranschen, matproduktion och naturtjänster.

Om biobranschen inom tio år beräknas sysselsätta 10 % av landets befolkning i arbetsför ålder är det en utveckling som Axxell Brusaby måste följa noggrant.

Skogsindustrin

Skogsindustrin är basen för bioekonomin i Finland. År 2011 stod skogsindustrin för 41 % av omsättningen och 27 % av sysselsättningen inom bioekonomin.

Eftersom 80 % av den förnyelsebara energin som produceras i Finland kommer från skogen är kopplingen till skogsbranschen väldigt tydlig. EU:s målsättning för Finland - 38 % av energin från förnyelsebara källor år 2020 - är nära, i dagsläget är vi uppe i 35 %.

I Brusaby behöver vi möjliggöra en koppling till energiproduktion i vår skogsutbildning.

Matproduktion

En hållbar och konkurrenskraftig matproduktion är i en central roll i Finlands lantbrukspolitik. Statsrådets uttalade målsättning är att 20 % av odlingsarealen är i ekologisk odling år 2020. Som motivering framför man nya affärsmöjligheter, ökad konkurrenskraft och konsumenternas åsikter och förväntningar. En arbetsgrupp för varumärket Finland ("Brändityöryhmä") med Jorma Ollila i spetsen lade målet för eko-odling på 50 % år 2030.

Det finns utrymme för tillväxt inom ekoproduktion i Finland. Av alla eko-märkta livsmedel i butikerna är 40 % importerade.

Växtodlingen i Brusaby är ekologisk. Mjölkproduktionen planeras övergå till eko inom den närmaste tiden. Småskalighet och multifunktionalitet utmärker Brusaby gård idag, vilket är i linje med utbildningens målsättningar; att lära ut alla de moment som finns listade i lantutbildningens läroplan. Likaså betjänar mångsidigheten den diversa bakgrund och de varierande målsättningar våra studerande har.

Naturtjänster

Natur är något vi finländare ser som en självklar tillgång i vardagen. Naturen är nära och redan allemansrätten ger oss möjlighet att utnyttja naturen för produktion och rekreation.

Mångfalden är nyckeln till stabilitet, funktion och produktion i naturen. För att vi också i framtiden skall kunna utnyttja naturen som resurs krävs kunskap och aktiv planering.

Naturtjänster är t ex turism men också att garantera att naturen kvarstår som resurs. Turismen erbjuder direkta utkomstmöjligheter för en mångfald av sysslor från landskapsvård till naturguide, men också indirekt som inventering och samhällsplanering.

I Brusaby har vi goda förutsättningar att utbilda kunnig arbetskraft i alla branscher som omfattas av termen bioekonomi.