Var hittar jag Creative Commons -licensierat material?

Internet är paradiset för läraren som sammanställer undervisningsmaterial. Ett överflöd av bilder, videon, dispositioner och textstycken som är så enkla att "googla" fram och med copy-paste flytta till den egna presentationen.

Skolan - arbetsgivaren - ställer kravet att undervisningsmaterialet skall sparas så att det är delbart och lätt att komma åt för både studerande och kolleger. Hela kursen skall lämpligen tas fram e-inlärningsmiljön (i Axxells fall Fronter).

Samtidigt poängteras upphovsrätten: man skall använda relevant och tidsenligt material MEN man får bara använda sig av material man har rätt till.

De ovan nämnda kraven summerade gör att läraren ställer frågan: hur vet jag om jag får använda det material jag hittar på internet?

Ett sätt att arbeta är att begränsa sökningen till material där innehavaren av upphovsrätten gett tillstånd att använda materialet. De flesta sökmotorer och databaser som innehåller publikt material och sökmotorer möjliggör begränsandet av sökningen till material som får användas. Några exempel:

Google har en advanced search där man kan begränsa sökresultaten med olika filter, också beroende av att/ hur materialet får användas. En av de största bilddatabaserna flickr (www.flickr.com) har en likande advanced search som Google.

Creative Commons är den organisation som tagit fram licenser för att hjälpa de som skapat material att dela med sig av sitt material på ett kontrollerat sätt. Creative Commons hemsida (www.creativecommons.org eller den finska sidan www.creativecommons.fi) erbjuder sökning av cc-licensierat material från sina sidor.

Hur du gör ovan beskrivna sökningar på din egen dator kan du se på en kort video här: http://www.freetech4teachers.com/2013/12/video-three-ways-students-can-search.html#.Uqte3mRDvzA?m=1

Idén med Creative Commons -licensiering bygger på att man vill dela med sig av sina verk. Att dela med sig fungerar i längden endast om det görs båda vägarna. Därför är det viktigt att du "delar tillbaka" t ex det du tagit fram utgående från det delade material du använt. Ett annat sätt att dela tillbaka är att dela med dig av din kunskap om upphovsrätt och informera t ex studerande om bra sätt att söka fram material som är tillåtet att använda.

Angående ridskolan Pegasus

Axxells beslut att avsluta verksamheten i ridskolan Pegasus i Kimito har väckt diskussion bland ridskolans kunder. Med tanke på att många har ridit i Pegasus i många år och skapat starka band till både stället och hästarna förstår jag att beslutet väcker många negativa känslor. Även om jag själv inte haft tid och möjlighet till mer än att pröva på några lektioner håller jag helt med de som tycker att ridning är en fin hobby.

Motiveringarna till varför Axxell avslutar ridskoleverksamheten är dels ekonomiska, dels hänger de ihop med Axxells verksamhet. Pegasus har varit förlustbringande i flera år och kopplingen till Axxells kärnverksamhet - utbildning - är tyvärr väldigt tunn. Visst får vi studerande av de som rider sin barndom i Pegasus och visst har vi vuxenstuderande på praktik i ridskolan, men tyvärr inte i den utsträckningen att det uppväger ekonomiska fakta.

Lika förståeligt som det är att man upprörs över beslutet att Axxell avslutar verksamheten är det att man ställer frågan "vad blir det av hästarna"?

Egentligen finns ännu inget svar på frågan - det beror t ex på om ridskoleverksamheten i Pegasus kan få en fortsättning (i någon annans regi) och hur verksamheten i så fall läggs upp.

Det är beklagligt att avslutandet av ridskoleverksamheten har kopplats till det faktum att (mig veterligen) två av ridskolans hästar är så gamla/ sjuka att, vilket ägarens skyldighet i det fallet är, kommer att avlivas.

Om det vid årsskiftet skall fattas beslut om enskilda hästars framtid gör vi det då. Med den kunniga personal vi har i Brusaby är jag säker på att vi kommer att kunna göra beslut utgående från vad som är bäst och mest lämpligt för var och en av hästarna med beaktande av bestämmelser och etiska regler inom branschen.


Jag svarar gärna på sakliga och konkreta frågor som ställs t ex i en kommentar till detta inlägg.

Några tankar om it, pedagogik och kommunikation

IT har förändrat det industriella samhället till ett informationssamhälle. Denna förändring återspeglas i några megatrender inom skolvärlden:

Inlärningsmiljön blir mer social, det är inte jag utan vi som är i focus;
Studerande är mer självstyrda (autonoma);
Inlärningen blir mer forskande, det är det okända som är i focus.

Med beaktande av den förändring som är på gång bör man fråga sig vilka värderingar utvecklandet av verksamheten skall bygga på. Ord (värderingar) som spontant dyker upp är öppenhet, relevans, inspirerande och engagerande.

Kommunikation (växelverkan, inte envägs-information) kommer att stå i fokus, både internt (i skolan) och externt (med omvärlden). Vi måste vara öppna och relevanta i vår kommunikation med omvärlden. Vi måste var inspirerande och engagerande i vår kommunikation med våra studerande.

Vi kan inte utgå från att studerande och externa intressegrupper aktivt väljer att följa de kanaler vi har valt. Vi måste vara lyhörda för vilka kanaler i synnerhet omvärlden följer och själva vara proaktiva med att kommunicera via de kanaler som andra använder. På så sätt kan vi också påverka hur vårt budskap uppfattas - om det är vi som berättar blir der "vår story".

I en bra pedagogik ingår att engagera studerande. Dagens studerande kräver att skolan tar intryck av och reflekterar dagens samhälle. Kravet är också att skolan lär ut kunskap som studerande själv kan anpassa och använda i den "verkliga världen". För att kunna anpassa och implementera behöver man kunna kommunicera, samarbeta samt tänka kreativt och kritiskt.

Internet och ict ger läraren en möjlighet att bryta sig ut ur en isolerad värld där läraren representerar står för den kunskap som skall överföras till studerande. Nu finns möjlighet till, förutom all tänkbar information, t ex via sociala medier möjlighet också till stöd och feedback från kolleger. Detta för den som kan, vill och vågar.


Mer om detta hittar du t ex i följande artiklar som inspirerat mig till ovanstående tankar:
http://www.teachthought.com/trends/7-things-schools-of-the-future-will-do-well/
http://www.teachthought.com/technology/7-pillars-digital-leadership-education/

Några fakta och tankar om utvecklandet av skogsutbildningen

Fakta

Den nya skogslagen möjliggör olika alternativ för skötsel och utnyttjande av skogen. Den nya lagen sätter skogsägaren i nyckelposition beträffande valet av skötselmål och -metoder.

Det är något av en paradox att över hälften av skogsägarna inte godkänner kalhyggen. Ändå är majoriteten nöjda med skogsbruket och dess metoder i allmänhet. Samtidigt vill över 25% av skogsägarna tillämpa kontinuerlig tillväxt i åtminstone en del av sina skogar.

Skogsbranschens arbetskraftsbehov ökar med över 2 000 årsarbeten (från 19 700 till 22 000) t o m år 2020. Ökningen berör i första hand skogsmaskinförare och chaufförer för virkestransport. Samtidigt minskar efterfrågan på "traditionella" skogsarbetare även om arbetskraftsbehovets minskning kompenseras av ökat frånfall då de stora åldersgrupperna går i pension. Också inom träförädlings- och pappersindustrin kommer minskningsbehovet i fortsättningen att minska.

Skogsägare anställer inte längre skogsarbetare utan köper hellre skogsvårdstjänsterna från företag (-are). Antalet skogsarbetare har minskat från >60 000 till ca 500 (!) heltidsanställda skogsarbetare under de senaste 30 åren.

Skogsmaskinföretag har dålig lönsamhet även om det finns bra med arbete och beställningar. Prisnivån är dock så låg (konkurrerad) att lönsamheten är dålig. Kundernas långa betalningstider orsakar också likviditetsproblem för entreprenörerna.

Vad betyder detta för Brusaby?

Min åsikt är att Brusaby måste erbjuda utbildning också i alternativa skogsbruksmetoder och nya sätt att utnyttja skogen som resurs.

Med tanke på var arbetskraftsbehovet kommer att öka mest (skogsmaskinförare och virkestransport) behöver vi antingen få in dessa i större roll i vår utbildning eller ändra inriktning på utbildningen mot alternativa sätt att utnyttja skogen för en utkomst.

I motsats till vad jag tidigare sagt om att minska det mängden teoretiska ämnen, också företagskunskapen, behöver vi fundera hur denna utbildning kan förverkligas på ett praktiskt inriktat och konkret sätt.

Jag vill också ställa frågan om Axxell och Brusaby på något sätt, direkt eller indirekt kan bidra till eller påverka att våra studerande kommer med i förmedlingsföretag för skogsvårdstjänster?

Frågor och svar (3) - mera praktiskt arbete på lantutbildningen

Studerandenas kommentar: Öka andelen praktiskt arbete (på åker och med maskiner) på lantbruksutbildningen.

Det är viktigt att utvecklandet av undervisningen diskuteras och jag är tacksam för alla synpunkter på detta.

Styrningen för vad som undervisas kommer alltid från [den nationella] läroplanen men hur vi tillämpar den i Brusaby är förstås långt i utbildningsansvarigas och den enskilda lärarens händer. Läroplanen, liksom det fina samarbete vi har mellan olika utbildningar i Brusaby och inom Axxell, styr också till en del vilka moduler och kurser som läses när. Samtidigt vet vi att den praktiska delen av lantbruksutbildningen är den kanske mest årstids- och väderberoende utbildningen som finns. Detta samtidigt som Brusaby gård bör fungera som ett "riktigt" jordbruk med sina egna resultatkrav.

Problemet med klassrumsundervisning under bästa vårbruks- och skördetider har uppmärksammats av lantlinjens lärare. I våras gjorde lantlinjens lärare och lärarna för de yrkeskompletterande ämnena en insats för att råda bot på detta. Resultatet var att undervisningen i de allmänna ämnena "flyttade ut" till åker och maskinhall där teorin omsattes i praktiken. Den feedback jag fick av studerande för denna test var enbart positiv.

Lantstuderande - liksom en del IA-platser - har också kritiserat att man inte får lära sig lantbrukets alla arbeten på skolan (läs: pröva på i praktiken) under studietiden. Det stämmer till den del att om t ex skördetiden är väldigt kort har skördandet ibland skett med en tidtabell som helt enkelt inte passar in i studerandes schema. Målsättningen är nog att alla [lant-] studerande skall få pröva på allt som står inskrivet i läroplanen. Nu har utbildningen också börjat dokumentera vem som utför vilka arbeten så vi har fakta att gå tillbaka till då vi utvärderar vilka framsteg vi gjort med att utveckla utbildningen.

Inför nästa läsår kommer vi också att se över hur traktorkursen unde årskurs 1 förverkligas så att både lant- och djurstuderande (som nu haft kursen tillsammans) får största möjliga nytta av kursen.

Frågor och svar (2) - andelen yrkeskompletterande ämnen

Studerandenas förslag: "YKÄ-ämnenas (yrkeskompletterande ämnen) andel av studierna bör minskas, förslagsvis till två eller tre perioder".

Ett förståeligt önskemål, i synnerhet med tanke på att många av våra studerande valt en yrkesutbildning just för att andelen praktiska studier skall vara så stor som möjligt.

Ändå måste jag konstatera, att den teori man läser i de allmänna [yrkeskompletterande] ämnena ofta ligger till grund för att man skall kunna utveckla och utvecklas i det [praktiska] arbete man gör. Även om det kan kännas tungt och "onödigt" (vilket jag personligen inte håller med om) med teoretiska ämnen hör också dessa till utbildningen och det ökandet av kunnande som hänger i hop med att studera.

Beslutet om omfattningen av yrkeskompletterande ämnen bestäms i läroplanen och är därigenom ett beslut som är gjort långt ovanför enhetsnivå.

Frågor och svar (1) - internatets besökstider

Studerandenas förslag: "Internatets besökstider bör förlängas, förslagsvis kunde gäster vara tillåtna mellan 12-24".

Besökstiderna är säkert den mest omdiskuterade av internatets regler. Ursprungligen har besökstiden begränsats till 16.30-22.00 för att man vill garantera studerande en möjlighet att koncentrera sig på hemuppgifter och få tillräckligt med vila.

I Brusaby gör också de "udda" tiderna (morgondejour i stall och ladugård, t ex) att vi noggrant måste överväga konsekvenserna av att förlänga besökstiderna. Från och med i höst har också en del av kurserna färre timmar i klass vilket betyder att mängden eget arbete som krävs av studeranden ökar.

Besökare på internaten under skoltid har också sina sidor; håltimmar under dagen är som gjorda för eget arbete vilket kräver lugn och ro för studierna. Valfriheten gör att olika grupper har olika schema vilket lätt medför att "gäster" blir kvar i lägenheterna utan "värdar". Detta är inte hållbart med tanke på att de som bor på internat också ansvarar för sina gäster.

Personligen förespråkar jag ändå en större frihet för våra studerande, eftersom ni - och era föräldrar - ändå har ett betydande ansvar för de val ni gör. Axxells enhetschefer kommer under hösten/ vintern att diskutera internaten och internatreglerna och då kommer också besökstiderna att behandlas.