#bioekonomi

Under de senaste tio åren har bioekonomiklustret vuxit fyra procent per år. Efter en nedgång ”det svåra året” 2009 är vi igen på väg uppåt. År 2025 skall bioekonomin stå för hälften av nationalekonomin.

Bioekonomin är nu i början av en accelerationsfas. Gemene man känner till begreppet och de som deltar i samhällsdebatten lyfter fram bioekonomin som resultatet av ett paradigmskifte där hållbarhet och naturens villkor är i fokus för affärsverksamheten. Eftersom vi i Brusaby utbildar arbetskraft uttryckligen till bioekonomins branscher, kommer de flesta av våra studerande kommer att arbeta inom klustret.

Synvinklar på bioekonomi

I Finland har vi ett starkt kunnande inom primärproduktion. Det bidrar till att diskussionen om utvecklandet av bioekonomin är väldigt biomassacentrerad. Det är ganska klart att jord- och skogsbruket är i en central roll i bioekonomin också framledes. Via Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA) kommer staten årligen att stöda lantbrukets investeringar med en miljard euro – detta som ett slags ”seed money” där staten räknar med att stödet totalt genererar flerdubbelt större investeringar.

Parallellt med primärproduktionen kommer återvinning och -användning (”kierrätystalous”) att sticka upp huvudet. Det som är avfall för en är råvara för någon annan och kan utgöra grunden för lönsam affärsverksamhet.

I Finland och Norden talar vi också om blå bioekonomi med hänvisning till att det är vatten som är råvaran eller resursen för affärsverksamheten. Även om Brusaby ligger mitt på den stora Kimitoön är vi ändå omgivna av vatten och världens vackraste skärgård.

Ser man till forskning inom bioekonomin är det, åtminstone enligt Finlands Akademi, livsmedelsbranschen som är har den mest högklassiga forskningen. Frågan är hur forskning och utveckling skall resultera i lönsam affärsverksamhet? Svaret är dels via pilotprojekt och demo-anläggningar men också via modet att misslyckas. Den som uppmuntras till och har mod att satsa på nya metoder skall inte dömas för ett misslyckande – bara genom att våga satsa kan man vinna.

Skogsindustrin kommer också i fortsättningen att utgöra
ryggraden i bioekonomiklustret.

Vad är det Axxell Brusaby skall utbilda till?

Ur Brusabys synvinkel betyder det att den grund enheten stått på i över hundra år finns kvar också i framtiden. Primärproduktion – jord och skogsbruk – är en viktig del inom bioekonomin också framöver.

Brusaby har egen primärproduktion och vi lär ut hur man producerar rena och trygga råvaror. Steget till förädling och livsmedelsproduktion är inte långt utan behöver övervägas som en del av det traditionella mångsyssleriet i skärgården. Jag ser också en möjlighet till kopplingar t ex till Axxells kockutbildningar i Karis och Pargas.

Diskussionen kring bioekonomi är för tillfället rätt energifokuserad. Själv är jag inte helt övertygad om att man har mycket att vinna på att kategoriskt byta ut någon annan energikälla till trä eller biogas. Lika lite tror jag att vi i Brusaby gör rätt i att starta upp nya utbildningar enbart kring energiproduktion. Däremot tror jag starkt på att det finns en stor utvecklingspotential i en småskalig, decentraliserad energiproduktion. Till den del denna verksamhet hör till kategorin ”mångsyssleri” behöver vi vara mottagliga för öppningar där de passar in i helheten.

Naturen utgör grunden för vårt välmående. Brusabys (djur- och frilufts-) utbildningar bygger starkt på tjänsteproduktion. Det största söktrycket ligger redan nu på dessa utbildningar och med stor sannolikhet kommer efterfrågan på dessa tjänster att öka i framtiden.

Brusaby skall också ta in utnyttjandet av vatten och Östersjön i utbildningarna. Det kan – men behöver inte – betyda livsmedelsproduktion. Det kan också vara fråga om produktion av tjänster t ex inom turism eller naturskydd.

Det vi i Brusaby i synnerhet behöver utveckla är samarbetet med företagen inom branschen. Det är där våra studerande kommer att placera sig och det är där som resultaten görs. Vi måste vara lyhörda för företagens behov och erbjuda utbildningar som gör våra studerande attraktiva på arbetsmarknaden.

Till Axxell Brusabys uppdrag hör inte forskning eller utveckling i sig. Däremot har vi alla som arbetar med utbildning ett ansvar att hålla vår kunskap och kompetens uppdaterad. Endast genom att själv hänga med i utvecklingen kan vi samverka med arbetslivet och samhället. Samverkan och nätverk utgör nyckeln till framgång.

Anteckningar och tankar från Tutkas seminarium Suomi kestävän biotalouden suunnannäyttäjänä (Finland som vägvisare för hållbar bioekonomi). Tutkas är en förening för forskare och riksdagsledamöter med syfte är att skapa förutsättningar för utnyttjande av forskningsresultat i beslutsfattande. Talare vars inlägg ligger till grund för tankarna ovan är framför allt Liisa Saarenmaa, biträdande avdelningschef på jord- och skogsbruksministeriet, Riitta Maijala, direktör på Finlands Akademi, Mari Walls, generaldirektör på Naturresursinstitutet.

#Bochum - Welcome to Axxell and Brusaby!

Students from Bochum, Germay getting aquainted with Brusaby horses.

 
Axxell is – by Finnish measures - a fairly large vocational school, providing upper secondary vocational education in Southern Finland. Axxell has about 3 500 students and a personnel of 400 – of which about 250 are teachers – working at 9 units.

Education concerning natural resources and the environment are centered here at the Brusaby unit in Kimito and that is where you are now.

To summarize: Axxell is the name of the school and Brusaby the name of this unit for natural resources. The name Brusaby originates from the geographical location and the name of the farm that nowadays is part of our school.

* * *

As you probably have heard, here in Finland, after 9 years of basic education you can choose between general upper secondary education or vocational upper secondary education. That is the choice your fellow students here in Kimito will face next spring, whether to apply to a “gymnasium” providing general education or a vocational school. In Finland both types of upper secondary education makes you eligible for further studies, even at university level.

For your fellow students Axxell offer four study programs here in Brusaby. You can study for a qualification in

• Agriculture
• Forestry
• Horse caretaking
• Animal caretaking

The students who choose to come here for a basic vocational qualification directly after their basic education we call “youth students”. Most of our youth students study here for three years according to a specific curriculum. It’s also possible to combine vocational studies with general education by taking courses in the “gymnasium” and to do the matriculation examination in addition to your vocational education.

At the moment we have approximately 120 youth students here in Brusaby studying for a vocational qualification.

* * *

What you may not know, is that in Finland we have a strong belief in lifelong learning and have a rather extensive system for further education for adults. Axxell also provides further vocational education for people who want to develop their working skills or even learn a new craft and change career. In Brusaby we offer about 20 different vocational education programs for adults, all in the field of natural resources and the environment. We have about 350 adults studying for a further or special qualification here in Brusaby, most of them on one- or two-year programs.

In vocational education learning (/ teaching) is very much “hands-on” and learning by doing. It means that, for education in the field of natural resources and the environment, we need a lot of different resources. In Brusaby we have a farm with 185 hectares of fields and an additional 120 hectares of forest. Our students participate in the work both on the farm and in the forest. At the farm we also have 50 milk cows and a herd of about 50 sheep for meat production.

We have two stables and the school owns 25 horses. Students take care of the horses and stables as part of their studies – also during weekends and vacations and are also allowed to bring their own horses here during their studies.

In order for students to learn animal caretaking we have to animal houses; one for smaller “production” animals like chickens and rabbits, one for more exotic animals like rodents, lizards, aquariums et cetera. Also the animal houses are mainly taken care of by students.

* * *

While there is only one unit for vocational education in the field of natural resources in Southern Finland, it means that many of our students come from fairly far away. Therefore most of our students, especially youth students, stay at our dorms. We have 160 accommodations in Brusaby that are almost fully booked during the semester. In the summer when there are fewer students on campus the dorms are used as a hostel, providing accommodation e.g. for competitors during Jumping Kemiö, one of the biggest horse jumping competitions in Finland.

Inför läsåret 2015-16

Varmt välkommen till Brusaby, alla nya studerande! De flesta studerande anlände till internatet redan igår och ni har skapat er era första intryck av campus och ert ”hem” under de kommande ett, två eller tre åren. Jag hoppas ni som kom igår haft en bra kväll och natt här.

Igår skämtade vi på kansli om att det egentligen inte spelar så stor roll vad jag säger här och nu – ni får så många nya intryck idag att ingen ändå i morgon kommer ihåg vad jag säger nu. Skämtet gav mig ändå en tankeställare - vad är det jag tycker att är allra viktigast att säga åt er idag?

T ex i mediavärlden brukar man säga att tre saker är max vad man förvänta sig att en läsare klarar av att ta till sig från en nyhet. Om jag måste begränsa det jag vill säga er idag till tre punkter, vilka är då de?

För det första vill jag säga något om målsättningen med studier i Brusaby. Vår målsättning är att oberoende av varifrån du kommer och vart du är på väg skall du ha något att ta med dig härifrån Brusaby. Förutom att du lär dig saker inom ramen för din utbildning hoppas jag att du också få många nya kompisar och erfarenheter, vilka alla är nog så viktiga också i livet efter studierna.

För det andra vill jag säga något om och uppdatera termen ”naturbruk”. Naturbruk – skog, mat, energi, tjänster, ... – är en del av bioekonomin som staten satsar stort på att utveckla. Naturbruket – bioekonomin – är också en gemensam nämnare för oss alla, vi alla får på något sätt vår utkomst av naturen även om det på individnivå är på väldigt olika sätt. Vi har en gemensam nämnare men vi kan och gör väldigt olika saker – det betyder att vi har mycket att lära oss av varann och att vi alla kan lära varandra något. Var öppna för att dela med er och öppna för att ta emot, kom ihåg att kunskap inte är en resurs som minskar av att man delar med sig.

För det tredje vill jag ännu påminna om att alla vi i personalen finns till för er – utan er studerande skulle vi inte heller vara här idag. Detta som en liten inledning till att våra tutorer och vår personal kort presenterar sig.

Jag vill önska oss alla, både studerande och personal, ett riktigt givande läsår 2015-16!

Dimission på Villa Lande

Inledningsvis några ord om året som gått.

För ett år sedan genomgick Axxell som helhet en betydande organisationsförändring. Utbildningar omorganiserades och många enheter fick nya namn. Även om både studerande och personal i Brusaby kom tillbaka till ”tomt bord” då läsåret inleddes, kan man nog säga att det var ganska små förändringar i Brusaby. Vi är fortfarande Axxells naturbruksenhet och vi har kvar samma utbildningar.

Axxell har under året satsat på en betydande mängd fortbildning. Egenlärarna har gått på fortbildning för att bli bättre på att handleda studerande till studierna, inte (bara) till den egna utbildningen. Enhetsledningen är omorganiserad på alla enheter och bland annat alla utbildningsledare har gått en ledarskapsutbildning. Förutom att dethär stärker allas vårt kunnande, bidrar det till mer och bättre samarbete mellan enheterna. Jag hoppas att detta samarbete också kommer våra studerande till nytta.

Studerandevård

Studerandevårdslagen ändrade till detta läsår. I praktiken har lagen betytt bland annat att också kuratorsfunktionen är överförd till kommunen. Studerande själv har större medbestämmanderätt och integritet i ärenden som berör honom eller henne. Det är glädjande – och en lättnad – att samarbetet med Kimitoöns kommun fungerat otroligt bra sedan dag ett. Praktiska saker har aldrig blivit hinder för att lösa det egentliga ärendet utan kuratorsfunktionen har haft en väldigt naturlig fortsättning där den tog paus för ett år sedan.

Studerandekår och tutorer

I år har vi haft en aktiv studerandekår och många hjälpsamma tutorer. Jag hoppas och tror att detta får en fortsättning under kommande år. Ett stort tack till alla er som medverkat i dessa verksamheter! Studerandekåren och hela studerandevårdsgruppen var till stor hjälp för att åtgärda situationen då vi underhöstterminen hade, om jag får säga, mer oroligheter än vanligt på internaten.

Häststuderande fick också inleda året i ett nyrenoverat stall, en satsning som Axxell har bl a Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Jordfonden och Agro Sydväst rf. att tacka för.

På gång inom utbildningarna

Vad är då på gång inom utbildningarna och undervisningen i Brusaby?

Hela den grundläggande yrkesutbildningen har genomgått en läroplansförändring – ni som dimitteras idag blir de sista som dimitteras enligt den nuvarande läroplanen. Från hösten är det nya läroplaner som gäller för alla studerande, en ändring som förberetts ”hela året”. De nya läroplanerna betyder en del konkreta ändringar också i Brusaby:

Grundexamen ändrar från 120 studieveckor till 180 kompetenspoäng. Denhär ändringen är inte bara matematik; utan den faktiska ändringen är att examen utgår från vad man KAN, inte från hur länge eller hur mycket man suttit på skolbänken. Nästa år får visa hur detta förverkligas i praktiken – just nu tror jag lärarna har fler frågor än svar. Systemet ger definitivt läraren mer frihet att anpassa sin undervisning men kräver mera ansvar beträffande att organisera och leda undervisningen.

Det kommer att bli mer samarbete mellan utbildningarna. Redan från nästa läsår kommer studerande inom lant och skog att ha stora delar av undervisningen tillsammans.

Informations- och kommunikationsteknologin kommer att komma in starkare i undervisningen. Det betyder inte att vi skall ersätta själva innehållet i undervisningen med digitalt material utan målsättningen är till exempel att studerande skall kunna utföra hemuppgifter oberoende av tid och plats och behändigt kunna koppla upp egna apparater i Axxells nätverk. Det som poängteras hela vägen i diskussionen om utvecklande av IKT i undervisningen är att PEDAGOGIKEN måste ändra MINST lika mycket som apparaterna. Det är inte fråga om att skaffa en massa ”grunkor” utan en fråga om att IKT skall betjäna undervisningen.

I tidningar – kanske främst i internationella sådana – kunde vi i början av året läsa om undervisningsreformen i Finland: vi skall frångå undervisande i enskilda ämnen och i stället på lektionerna behandla tvärvetenskapliga helheter. Själv reagerade jag framför allt på två punkter i det som stod i media:

Utbildningsstyrelsen fort var ute med ett utlåtande där nyheten tonades ner: Nå int e de så stora förändringar och int gäller det alla ämnen och int e vi nu egentligen så bra som ni skriver ... helt i enlighet med den finska försiktighetsprincipen.

Inom yrkesutbildningen har vi redan läge haft möjligheten att slå ihop yrkesämnen med allmänna ämnen. I Brusaby har vi också haft kurser där till exempel matematik och byggnadslära slagits ihop; det teoretiska ämnet matematik har undervisats genom praktiskt tillämpande av ämnet vid undervisande i byggämnen. Spontant tänker jag att alla skulle ha nytta av denna typ av sammanslagningar: lärarna får ”dubbel resurs” för sina ämnen, kan arbeta i par och ur studerandesynvinkel blir ämnet mer intressant, helt plötsligt kopplar matematiken eller modersmålet till den verkliga världen och man får svaret på frågan VARFÖR skall jag lära mig detta. Av någon anledning har dessa sammanslagningar (ännu?) inte riktigt tagit luft under vingarna.

I dethär skedet är det säkert på sin plats att jag, både för min egen del och för er del, riktar ett tack till alla de som medverkat till att vi delar ut avgångsbetyg här i salen idag. Kom ihåg era föräldrar, familjen och släktingar som funnits där för er. Skicka också en varm tanke till era lärare och studiehandledare i högstadiet som fick er att söka just till Brusaby. Tänk tillbaka på de år som ni tillbringat i Brusaby: vad allt ni har lärt er här! Och då menar jag inte bara det som läraren lärt ut under lektionerna, utan jag menar stöd och hjälp ni fått av egenläraren och av internatpersonalen, mat i köket och städat i lägenheten och hjälp med papper och blanketter på kansli.

Brusaby gård

Under våren har vi i kulisserna också gått en diskussion om hur Brusaby gård på bästa sätt skall betjäna undervisningen. Utgångsläget är ju det att gården finns till för undervisningen och skall så långt som möjligt betjäna utbildningarna i Brusaby. Alla våra utbildningar har en koppling till gården; hästarna går på bete, djurskötarstuderande gör några studieveckor i ladugården, skogsstuderande gör en betydande del av skogsvården och lantstuderande deltar i det praktiska arbetet på gården. Ändå har vi fått budet – också av våra studerande – att man vill mer ”ut på åkrarna” och det kommer vi att ta till oss. Vår utmaning är att se till att våra studerande också i framtiden har leriga stövlar.

För det var väl just därför studerande söker till Brusaby!?

Vi skall ha en bred verksamhet och leva upp till löftet Oberoende varifrån du kommer och vart du är på väg skall du ha något att ta med dig från Brusaby. Vi vill också ha mer samarbete med andra skolor inom naturbruksbranschen och vara mer synliga överlag.

Arbete inom naturbruksbranschen?

Naturbruk, det har en positiv klang, även om termen kanske börjar bli gammal?

Om man över huvudtaget kan hitta några ljuspunkter i den finska ekonomin för tillfället, verkar det som att de finns inom det som kallas Bioekonomi. Bioekonomi är skog, mat, energi, kemi och service. I Brusaby utbildar vi arbetskraft till skogsbranschen, matproduktion och naturtjänster; och det är också på de områdena jag tror vi behöver hålla oss framme. Naturbruk är det vi är bra på.

Statens målsättning är att skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomin under de kommande 10 åren och då måste Brusaby nog bemöda sig om att ”hänga med” i utvecklingen.

Även om vi i förrgår fått läsa i det nya regeringsprogrammet att 190 miljoner årligen skall sparas in inom yrkesutbildningen måste regeringen beakta att den som går en grundläggande yrkesutbildning nog kan räkna med att få en arbetsplats.

Med tanke på nuläget på arbetsmarknaden överlag är det egentligen glädjande att av totalt 289 ungdomsstuderande som dimitteras från Axxell idag har 4 av 5 en arbetsplats att gå till efter studierna. Av dessa är de flesta dessutom arbetsplatser som motsvarar studierna. Inlärning i arbete-perioderna har varit den viktigaste vägen till att få jobb. I Brusaby ser statistiken ungefär lika ut.
Till våra examinander

Det är många människor som bidragit till att ni strax kommer att ha ert avgångsbetyg i handen. Kom ihåg vad ni lärt er av dem!

Och, om det finns någon, förälder eller släkting som tycker att vitsorden nog kunde ha varit bättre, vill jag passa på att citera Georg W Bush, han sa såhär:

Grattis till alla er som fick stipendier och utmärkelser! Det har ni förtjänat. Grattis också till er som har mest ettor på betyget: också ni kan bli USA:s president.

Brusaby race 26.5

Jag hade glädjen att öppna Brusaby race, den årliga ridtävlingen som arrangeras av Brusabys ungdomsstuderande, idag.

Detta är mitt fjärde år i Brusaby men jag tror det var endast under mitt första år här jag haft möjlighet att närvara på Brusaby race. Tävlingen måste ha vuxit till sig en del sedan dess - döm om min förvåning då jag såg några av namnen på tävlandelistan; vi har bland andra Kimi Räikkönen och Felipe Massa som kommer att ta mått av varann här idag!? Lite gör det mig orolig att se också sådana namn som Sylvester och Zorro på deltagarlistan, men jag har full tillit till att våra Brusaby-studerande klarar sig också i den konkurrensen. When the going gets tough, the tough get goin’...

Men skämt åsido, det gör mig verkligen glad att Brusaby race också lockar utomstående deltagare, idag hade vi tio hästar och tävlande från bl a Kotimäen tallit i Lieto.

Första starten, Mystic Bruce med Tapio Katainen i ledningen.

Ibland känns det som att Axxells fina områden och de evenemang som ordnas i Brusaby är lite som vår skola här och den skärgård som omger oss – en välbevarad hemlighet som vi är lite försiktiga med att lyfta fram och berömma. Eller kanske är det så att det är vår finländska mentalitet som gör att vi är onödigt försynta och tillbakadragna?

Min förhoppning är i varje fall att varje gång ni – vi – ordnar en tillställning som denna, blir Brusaby igen en gång lite mer bekant för omvärlden. Att synas, höras och vara samtalsämnet lockar studerande till Brusaby och det är ni som är grunden för all vår verksamhet här.

Jag ser också Brusaby race som ett bra exempel på ett evenemang som går över den ”egna” utbildningens gränser. Det är hästutbildningen som tar initiativet till tävlingen och bär ansvaret för arrangemangen, men det känns bra att se att man faktiskt bemödat sig om att få med element och grenar från andra utbildningar och att hela världen är inbjuden till publik.

Årets specialitet är käpphästrace för de (eller borde jag säga oss) som har mindre erfarenhet av ridande – jag hoppas vi har många deltagare också i den grenen!

Ett lite lustigt – men jättepositivt – sammanträffande som jag måste lyfta fram är att jag just idag, utan att alls ha en tanke på Brusaby race, sa åt mitt lunchssällskap att en galopptävling är något jag skulle villa se. Och om ungefär en halvtimme går också den önskan i uppfyllelse.

Med dessa ord vill jag önska alla hjärtligt välkomna till Brusaby race och i synnerhet alla tävlande lycka till!

Från ämne till tema - undervisning i förändring

Under de senaste veckorna har internationell media, bl a i Independent, noterat att vi i Finland kommer att frångå ämneslektioner i undervisningen. Strävan är att undervisningen i framtiden behandlar större tematiska helheter där det som tidigare undervisades som separata ämnen skulle utvecklas med ett tvärvetenskapligt grepp.

Även om det inte uppmärksammats speciellt stort – varken i media eller i praktiken – har det inom yrkesutbildningen sedan länge varit möjligt att kombinera undervisningen i olika ämnen till helheter. Man har t ex kunnat kombinera matematik med virkesmätning eller engelska med djurskötsel så, att ämneslärarna planerar och förverkligar undervisningen integrerat tillsammans.

Varför möjligheten (åtminstone i Axxell Brusaby) inte har utnyttjats i större utsträckning kan jag bara spekulera i. För studerande tycker man att integrerandet av olika ämnen skulle göra undervisningen mer intressant och givande. Ur lärarsynvinkel skulle nyttan vara, förutom det direkta kollegiala stödet, att tillsammans disponera över en större timresurs och t ex kunna varva teori med praktik. Kanske, och nu spekulerar jag igen, ser vi här en kvarleva av den traditionella lärarrollen: undervisning är kunskap som skall levereras uppifrån ner. I klassrummet är läraren traditionellt också en ”ensamvarg” som inte haft möjlighet att samarbeta i undervisningssituationen.

Lärare: kommentera gärna detta.

Samtidigt är det värt att uppmärksamma att i Helsingfors har stadens utbildningsverk parallellt med denna förändring gjort en omfattande utredning av hur skolornas inlärningsmiljöer skall svara mot framtidens behov. Utredningen tar på ett väldigt konkret plan ställning till de pedagogiska, teknologiska och fysiska utvecklingsbehoven inom undervisningen [i Helsingfors].

Beträffande utvecklandet av pedagogiken tar rapporten uttryckligen fasta på att kunskapsbehovet breddas och att lärarna skall ha en beredskap att integrera detta i all undervisning.

Den teknologiska utvecklingen handlar mycket om digitalisering. Både studerande och lärare skall – enkelt – kunna koppla upp sig mot skolans digitala miljö. En viktig poäng är att digitalisering i sig inte medför ett speciellt stort mervärde – digitaliseringen skall betjäna ett utvecklande av pedagogiken.

Då undervisningen utvecklas till större, tvärvetenskapliga helheter och teknologin stöder en inlärning som är mindre beroende av tid och plats, måste också undervisningsmiljöerna vara flexibla och möjliggöra en dynamisk användning av utrymmena.

Som en liten kuriositet kan också nämnas att Utbildningsstyrelsen redan hann kommentera (dementera) nyheten i de utländska medierna i ett utlåtande. Är det inte svårt nog att hålla sig i utvecklingens framkant utan att vi finländare själva genast underskattar och bagatelliserar en nyhet som (äntligen) når över den internationella nyhetströskeln.

Upphovsrätt och användande av material

Jag har redan tidigare skrivit ett inlägg om var man hittar material som man kan använda t ex i undervisningen. I inlägget ställde jag också en fråga som blev delvis obesvarad: hur vet jag om jag får använda det material jag hittar på internet?

En grundläggande fråga beträffande rätten att använda material är huruvida den s k ”verkshöjden” uppnås.

Alltid är det inte lätt att veta om verkshöjden uppnås.

Verkshöjd är ett juridiskt begrepp som definieras (Wikipedia, 2015) som ”en nivå av personligt skapande ... som används inom upphovsrätten för att avgöra när en skapare av ett verk ... har ensamrätt till detta. Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och dess självständighet”.

Toikkanen & Oksanen listar i sin bok Opettajan tekijänoikeusopas (2011) en lång lista med exempel på vad som överskrider verkshöjden (t ex skönlitteratur, bildkonst, föreläsningar, datorprogram, kartor) och vad som inte gör det (faktaruta, oregisserat filmmaterial, recept, forskningsplan, enkla föreläsningsslides, m m).

Ur lärarsynvinkel är det bra att känna till att om t ex en presentation är sådan att en annan lärare med samma uppgiftsgivning kunde ta fram en motsvarande presentation, uppnår den inte verkshöjden. I praktiken får alltså vem som helst använda sig av materialet. För att möjliggöra en ändamålsenlig undervisning finns det också vissa andra lättnader beträffande rätten att använda (främst beträffande att visa) upphovsrättsskyddat material.

Upphovsrätten skyddar verket men inte innehållet eller elementen verket består av. I praktiken betyder det att det är tillåtet att skriva/ rita om innehållet i publicerade verk. Ändå hör det förstås till god praxis att uppge källan för materialet.

Något heltäckande svar på frågan blev det inte heller denna gång, av den enkla anledningen att det inte finns en svart-vit sanning. Mycket hör till gråzonens gränsfall som i sista hand avgörs i domstol. Genom att använda CC-licensierat material och/ eller be om lov för användandet av den som skapat materialet är att förebygga och undvika problem.

Källor

Toikkanen, Tarmo ja Oksanen, Ville: Opettajan tekijänoikeusopas (2011)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Verksh%C3%B6jd (11.2.2015)