Brusabys hälsning till Traktorkavalkaden

Det är en glädje att få önska Traktorkavalkaden välkommen hit till Axxell, Brusaby!

Jag borde väl börja med att nämna några ord om vädret... Vädret är något som jordbrukare alltid talar och vädret har verkligen varit på tapeten hela juni månad. Fast nu ser det ju helt ok ut.

Ett annat ämne som varit väldigt omdiskuterat under den senaste tiden är bioekonomi.

Bioekonomi är Finlands framtid, det som skall rädda hela landets ekonomi. Man talar om bransch- och sektoröverskridande samarbete, och att med hjälp av innovationer och längre värdekedjor inom klustret skapa 100 000 nya arbetsplatser i Finland.


Till grund och botten är bioekonomi ändå jord- och skogsbruk. Förstås ingår också förädlande av basproduktionen i termen ”bioekonomi”, men till syvende och sist är det ändå fråga om något man gjort sedan urminnes tider - att utnyttja naturresurser för att få mat på bordet, arbete och utkomst.

På något vis är det lite paradoxalt att de prognostiseringsrapporter för kommande arbetskraftsbehov – t ex utbildningsstyrelsens Utbildning 2020 –rapport som publicerades för över tre år sedan – inte är alls väckt lika mycket publicitet som politikernas tal om bioekonomins framtid idag. Ändå konstaterar rapporten uttryckligen att det kommer att råda brist på arbetskraft bl a just inom jordbruket.

Därför känns det väldigt bra att idag kunna säga att Axxell Utbildning Ab har koncentrerat sin naturbruksutbildning just hit till Kimito. Axxell har 150 ungdomsstuderande och 350 vuxenstuderande här i Brusaby vars studier på något vis hänger ihop med naturbruk. Eller, om man vill uttrycka det mer modernt, är en del av landets bioekonomikluster.

Åt våra ungdomsstuderande erbjuder vi, förutom de mer traditionella lant- och skogsbruksutbildningarna också häst- och djurskötarutbildning. Åt vuxenstuderande erbjuder vi speciellt utbildningar inom djurträning och det som på finska heter ”erä”; vi utbildar bland annat vildmarksguider och viltmästare. (Nya utbildningar startar förresten i september, detta till kännedom om någon här skulle vara intresserad).

Vad betyder då allt detta för Brusaby, för Axxell, för alla lantbrukare som samlats här idag? –Man kan säkert sammanfatta med de två ord som Svenska lantbruksproducenternas centralförbund har som ”slogan”: Bonden behövs!

Och här vill Brusaby vara med, där lantbruksutbildningen på Kimitoön varit med i över 100 år: att utbilda och fortbilda lantbrukare så att det finns yrkeskunskap inom lantbruket också i framtiden.

Förstås kommer arbetet att förändras också framledes. Under de senaste årtiondena har maskiner, automatik och stödpolitik kontinuerligt ändrat lantbrukarens vardag. En av morgondagens trender är att den mångsysslande lantbrukaren måste koncentrera sitt kunnande på (lantbruks-) företagandet och att det inom lantbruket kommer att finnas arbetstillfällen också för de som inte har egna gårdar.

Lite känns det som att vara pionjär på nytt med den strukturomvandling landsbygden och lantbruket genomgått under de senaste 50 åren. Branschen ändrar men kommer tillbaka efter något som känns som nedgång. Jag är övertygad om att bonden behövs och att det finns en framtid för det finska lantbruket, liksom ett ökande utbildningsbehov här i Brusaby.

Traktorkavalkaden verkar idag ha vädret till sin fördel. Det gläder mig att se att det finns initiativ att ordna ett såhär massivt evenemang och att vi har förmånen att få ha Traktorkavalkaden just här i Brusaby. Traktorkavalkaden är till stor nytta och lärdom för oss alla här samtidigt som besökarna påminns om att det är här många har fått sin utbildning.

Det är betydelsefullt att det ordnas evenemang vars målsättning också är någonting annat än bara sakinnehåll. Jag ser traktorkavalkaden som ett evenemang som höjer känslan av samhörighet och gemenskap på Kimitoön och också utanför den.

Från god stämning föds många goda ting.

Dimission 2014

Ni är trettio som utexamineras från Axxell Brusaby idag. Dagen är en milstolpe i era liv, en glädjens dag som har stor betydelse för er som individer, för skolan och för arbetslivet.

Det är nämligen så att arbetslivet där ute väntar på er. Även om användningen av maskiner och automatisering hela tiden ökar inom naturbruket, uppstår och frigörs hela tiden fler arbetsplatser än vad skolorna klarar av att utbilda till.

Ur skolans synvinkel betyder er examen det att vi uppfyllt de målsättningar som getts åt oss att förverkliga. Våra lärare, andra i personalen och arbetslivet har delat med sig av sin kunskap och erfarenhet åt er att ta med er vart än ni går härifrån.

Det finns också en samhällelig aspekt på er examen: ni har nu har uppnått målsättningen om utbildning och examen efter grundskolan. Staten och skattebetalarna har investerat i er utbildning och ni har uppfyllt förväntningarna; ni är nu fullgoda att börja arbeta och betala investeringskostnaden för nästa generation studerande.

Men för er idag är det förstås er egen synvinkel som är den viktigaste. Ni kommer strax att få ett papper, ert examensbetyg som är fyllt med text och siffror som beskriver vad ni läst och lärt i skolan.

Era föräldrar, släktingar, arbetsgivare och många fler kommer att titta på pappret i tron att det beskriver vad ni kan och bedöma er enligt det. Samtidigt kommer man i många tal idag att tala om att ”vända blad” och ”börja från rent bord”. Att lämna det gamla bakom sig, att se och planera framåt. 

Jag tror att många av er känner att det är skönt att vända fram det nya bladet och det är så det ska vara – det är en belöning och tillfredsställelse i att få sätta punkt, att få nånting färdigt.

En tredjedel av er kommer att vidareförädla den inhämtade kunskapen och studera vidare. Många av er har en arbetsplats som väntar. Någon av er har grundat ett eget företag och kommer att pröva vingarna som företagare.

Jag vill redan nu lyckönska er till era val!

Idag vet ni inte var ni står om tio år eller så, men en sak är jag säker på: också det ni har erfarit under era tre år i Brusaby kommer att avspeglas på det blanka pappret ni vänder fram idag.

Ni skall inte glömma bort era tre år i Brusaby och att de tre åren var så mycket mer än bara studier och inlärd kunskap. Det var kompisar, studieliv, inlärning i arbete, minnesbilder, känslor.

Alla har ni valt naturbruk av en anledning. För någon av er är det en självskriven upprepning av något som generationer innan er har gjort, för någon annan är arbetet med djur eller i naturen ett kall. Oberoende av orsaken har ni redan en sak nedskriven på ert blanka papper: naturbruk. Ni har hittat det ni vill göra. 

I arbetslivet liksom i livet överlag finns bra dagar och dåliga dagar. Om arbetet känns givande och viktigt går man på moln under de bra dagarna medan de dåliga dagarna känns som att man bara vill släppa taget. 

Tappa inte tilltron till branschen och era val under de dåliga dagarna. I tiderna hade ni en orsak att söka till Brusaby, kom ihåg den!

Frågor och svar (4) - insändare av årskurs 3 våren 2014

Årskurs tre har också i år framfört åsikter och skrivit "insändare" om studierna och boendet på internatet under en modermålskurs.

Många teman är de samma som i fjol (och som jag bemött i tidigare inlägg):

• besökstiderna på internaten
• andelen yrkeskompletterande ämnen
• andelen praktiskt arbete på lantbruksutbildningen

Nytt för i år som fått diskussionens vågor att gå höga är bommen till kampusområdet och den utökade kameraövervakningen.

Så länge jag arbetat i Brusaby (sedan hösten 2011) har en diskussion om onödig och vårdslöst körandet på området förts med jämna mellanrum. I en riskkartering som gjordes (2012) konstaterades trafiken vara den enskilt största olycksrisken i Brusaby. I början av höstterminen 2013 ökade den obehöriga trafiken på området betydligt och det fanns stark allmän åsikt om att "något måste göras", varpå bommen installerades.

Också kameraövervakningen är till för att förbättra säkerheten på området. I bevakningscentralen övervakas kamerorna av väktare då personal inte är på plats och väktarna har möjlighet att ingripa i oegentligheter. Å andra sidan är kamerorna lika mycket till för att i efterskott kunna utreda vad som hänt, om något speciellt hänt på området.

Ändringar orsakar alltid motstånd. Ändå hoppas jag att både bommen och kameraövervakningen kan ses som en del av förbättrandet av säkerheten i Brusaby.

*     *     *

Bland insändarna fanns också önskemål om att piffa upp klassrum och skaffa fler datorer till studerandes användning.

I våras piffade studerande upp klassrummet Vitrinen - det fina resultatet kan var och en själv bekanta sig med. I planerna finns att nästa läsår ta itu med nästa klassrum.

Också önskemålet om fler datorer för studerande hörsammas. Axxell förnyar en stor del av datorerna i Brusaby under sommaren då lärardatorerna byts ut till bärbara. Det betyder att vi kan använda en del av lärarnas nuvarande bordsdatorer för att inreda ett nytt grupparbetsrum typ Lilla Klassen för studerande. Samtidigt arbetas också långsiktigt på att förbättra uppkopplingen av egen IT-utrustning till Axxells nät.

Gemensam ansökan ur marknadsföringssynvinkel

En skola som ett varumärke

Som bäst sitter tusentals niondeklassister och förbereder sig för den gemensamma ansökan. De flesta kommer att ansöka antingen till gymnasie- eller yrkesutbildning. Blivande studerande gör ett stort val, eller egentligen många. Gymnasium, yrkesutbildning eller kombistudier? Vilken inriktning eller bransch, vilken utbildning? På vilka orter finns skolor som erbjuder det jag vill? Vetskapen om att summan av val inverkar på resten av livet gör det inte alls lättare att välja.

Ett varumärke är en representation för t ex en tjänst, en produkt eller ett företag. En skola är som vilket som helst varumärke. Då det är dags att välja jämför studerande för- och nackdelar på mer eller mindre objektiva grunder. Alltså bör vi som förvaltar varumärket Axxell - och vill att studerande väljer just oss - se till att varumärket Axxell förmedlar rätt budskap. Vilka representationer har vi byggt in i varumärket Axxell? 

Ett varumärke representerar olika saker: Fysiskt: vad kan vi ta på? För Axxells del är det bl a de sju enheterna som betjänar hela Södra Finland. I Brusabys är det våra nitton olika utbildningar, gården med åkrar och skog, djurhuset, maskinparken o s v. Personlighet: vilka mänskliga drag representerar varumärket? För en utbildare hoppas man det är nyfikenhet och lusten att lära. Inom yrkesutbildningen borde "learning by doing" vara representationen. Relation till målgruppen: studerande skall kunna känna sig hemma i en (svenskspråkig) miljö som uppmuntrar till lärande. I Brusaby tillkommer närheten till naturen och att utnyttja densamma för en utkomst på ett hållbart sätt. Kultur: vilken historia, vilka normer och värderingar representerar varumärket? Axxells historia går tillbaka till 2008, normerna är av utbildningsstyrelsen definierade och värderingarna (definierade 2008) som mångdisighet, hållbar utveckling och jämlikhet.

Sedan kommer vi till det jag [personligen] tycker är mest intressant men aningen mer abstrakt: Reflektion: vad säger eller tänkte andra om mitt val? Vad säger kompisarna, föräldrarna, släkt och vänner - eller blivande arbetsgivare - om mitt var att börja studera [till exempel] vid Axxell Brusaby? Självbild: vad säger jag till mig själv genom mitt val?

Hur tänker en niondeklassist då det är dags att välja studieplats? Det är klart att det rent fysiska intresserar; var kan jag studera och vilka maskiner/ redskap/ djur finns i min studiemiljö? Genom att lyfta fram vad som är speciellt i olika utbildningar/ studieplatser försöker vi åstadkomma en diversifiering som på ett positivt sätt personifierar den skola/ enhet/ utbildning vi vill lyfta fram. 

Ändå tror jag att många (i synnerhet unga) gör sitt val utgående från vad andra tänker om deras val. I bästa fall har de unga en stark självbild som blir det avgörande för deras val. Det vi behöver vara medvetna om då vi förmedlar information om studiemöjligheter vid Axxell är att flera faktorer inverkar på var krysset slutligen läggs. Ur marknadsföringssynvinkel är det viktigt att så många som möjligt av varumärkets representationer upplevs positiva och tilltalande.

Var hittar jag Creative Commons -licensierat material?

Internet är paradiset för läraren som sammanställer undervisningsmaterial. Ett överflöd av bilder, videon, dispositioner och textstycken som är så enkla att "googla" fram och med copy-paste flytta till den egna presentationen.

Skolan - arbetsgivaren - ställer kravet att undervisningsmaterialet skall sparas så att det är delbart och lätt att komma åt för både studerande och kolleger. Hela kursen skall lämpligen tas fram e-inlärningsmiljön (i Axxells fall Fronter).

Samtidigt poängteras upphovsrätten: man skall använda relevant och tidsenligt material MEN man får bara använda sig av material man har rätt till.

De ovan nämnda kraven summerade gör att läraren ställer frågan: hur vet jag om jag får använda det material jag hittar på internet?

Ett sätt att arbeta är att begränsa sökningen till material där innehavaren av upphovsrätten gett tillstånd att använda materialet. De flesta sökmotorer och databaser som innehåller publikt material och sökmotorer möjliggör begränsandet av sökningen till material som får användas. Några exempel:

Google har en advanced search där man kan begränsa sökresultaten med olika filter, också beroende av att/ hur materialet får användas. En av de största bilddatabaserna flickr (www.flickr.com) har en likande advanced search som Google.

Creative Commons är den organisation som tagit fram licenser för att hjälpa de som skapat material att dela med sig av sitt material på ett kontrollerat sätt. Creative Commons hemsida (www.creativecommons.org eller den finska sidan www.creativecommons.fi) erbjuder sökning av cc-licensierat material från sina sidor.

Hur du gör ovan beskrivna sökningar på din egen dator kan du se på en kort video här: http://www.freetech4teachers.com/2013/12/video-three-ways-students-can-search.html#.Uqte3mRDvzA?m=1

Idén med Creative Commons -licensiering bygger på att man vill dela med sig av sina verk. Att dela med sig fungerar i längden endast om det görs båda vägarna. Därför är det viktigt att du "delar tillbaka" t ex det du tagit fram utgående från det delade material du använt. Ett annat sätt att dela tillbaka är att dela med dig av din kunskap om upphovsrätt och informera t ex studerande om bra sätt att söka fram material som är tillåtet att använda.

Angående ridskolan Pegasus

Axxells beslut att avsluta verksamheten i ridskolan Pegasus i Kimito har väckt diskussion bland ridskolans kunder. Med tanke på att många har ridit i Pegasus i många år och skapat starka band till både stället och hästarna förstår jag att beslutet väcker många negativa känslor. Även om jag själv inte haft tid och möjlighet till mer än att pröva på några lektioner håller jag helt med de som tycker att ridning är en fin hobby.

Motiveringarna till varför Axxell avslutar ridskoleverksamheten är dels ekonomiska, dels hänger de ihop med Axxells verksamhet. Pegasus har varit förlustbringande i flera år och kopplingen till Axxells kärnverksamhet - utbildning - är tyvärr väldigt tunn. Visst får vi studerande av de som rider sin barndom i Pegasus och visst har vi vuxenstuderande på praktik i ridskolan, men tyvärr inte i den utsträckningen att det uppväger ekonomiska fakta.

Lika förståeligt som det är att man upprörs över beslutet att Axxell avslutar verksamheten är det att man ställer frågan "vad blir det av hästarna"?

Egentligen finns ännu inget svar på frågan - det beror t ex på om ridskoleverksamheten i Pegasus kan få en fortsättning (i någon annans regi) och hur verksamheten i så fall läggs upp.

Det är beklagligt att avslutandet av ridskoleverksamheten har kopplats till det faktum att (mig veterligen) två av ridskolans hästar är så gamla/ sjuka att, vilket ägarens skyldighet i det fallet är, kommer att avlivas.

Om det vid årsskiftet skall fattas beslut om enskilda hästars framtid gör vi det då. Med den kunniga personal vi har i Brusaby är jag säker på att vi kommer att kunna göra beslut utgående från vad som är bäst och mest lämpligt för var och en av hästarna med beaktande av bestämmelser och etiska regler inom branschen.


Jag svarar gärna på sakliga och konkreta frågor som ställs t ex i en kommentar till detta inlägg.

Några tankar om it, pedagogik och kommunikation

IT har förändrat det industriella samhället till ett informationssamhälle. Denna förändring återspeglas i några megatrender inom skolvärlden:

Inlärningsmiljön blir mer social, det är inte jag utan vi som är i focus;
Studerande är mer självstyrda (autonoma);
Inlärningen blir mer forskande, det är det okända som är i focus.

Med beaktande av den förändring som är på gång bör man fråga sig vilka värderingar utvecklandet av verksamheten skall bygga på. Ord (värderingar) som spontant dyker upp är öppenhet, relevans, inspirerande och engagerande.

Kommunikation (växelverkan, inte envägs-information) kommer att stå i fokus, både internt (i skolan) och externt (med omvärlden). Vi måste vara öppna och relevanta i vår kommunikation med omvärlden. Vi måste var inspirerande och engagerande i vår kommunikation med våra studerande.

Vi kan inte utgå från att studerande och externa intressegrupper aktivt väljer att följa de kanaler vi har valt. Vi måste vara lyhörda för vilka kanaler i synnerhet omvärlden följer och själva vara proaktiva med att kommunicera via de kanaler som andra använder. På så sätt kan vi också påverka hur vårt budskap uppfattas - om det är vi som berättar blir der "vår story".

I en bra pedagogik ingår att engagera studerande. Dagens studerande kräver att skolan tar intryck av och reflekterar dagens samhälle. Kravet är också att skolan lär ut kunskap som studerande själv kan anpassa och använda i den "verkliga världen". För att kunna anpassa och implementera behöver man kunna kommunicera, samarbeta samt tänka kreativt och kritiskt.

Internet och ict ger läraren en möjlighet att bryta sig ut ur en isolerad värld där läraren representerar står för den kunskap som skall överföras till studerande. Nu finns möjlighet till, förutom all tänkbar information, t ex via sociala medier möjlighet också till stöd och feedback från kolleger. Detta för den som kan, vill och vågar.


Mer om detta hittar du t ex i följande artiklar som inspirerat mig till ovanstående tankar:
http://www.teachthought.com/trends/7-things-schools-of-the-future-will-do-well/
http://www.teachthought.com/technology/7-pillars-digital-leadership-education/