Redan första morgonen i skärgården vaknar Pekka tidigt av
ett brådskande telefonsamtal från kontoret. Efter samtalet får han inte sömn
utan bestämmer sig för att ta en promenad ner till hamnen. En fiskare förtöjer
sin snipa vid kajen och lyfter upp en vit styroxlåda med nyfångad gös.
”Vad fina fiskar”, säger Pekka. ”Har du fiskat hela natten?”
”Nej, jag bara vittjade näten nu på morgonen”, svarade
fiskaren.
”Och nu åker du ut igen för att fiska mer fisk.”
”Nej, lönen för denhär fångsten räcker gott och väl över jul.”
”Men vad gör du resten av tiden då?”, undrade Pekka.
Fiskaren tittade upp mot Pekka och log med hela sitt
väderbitna ansikte.
”Jag sover länge, leker med barnen, hjälper min fru med hemsysslorna
och på kvällarna samlas vi i byarådet. Jag har mycket att göra.”
Pekka står fundersam i decemberdunklet på kajen. Efter en
stunds tystnad säger han:
”Hördu, jag arbetar som konsult i ett stort företag och vi
har hjälpt många småföretag att växa. Du borde fiska mera och köpa en större
båt för pengarna. Då kan du fiska ännu mera, köpa fler båtar och anställa folk.
Snart har du en hel fiskeflotta.”
Fiskaren tittade på Pekka men sa inget.
”Det lönar sig inte att sälja fisken till förmedlaren, utan
direkt till konsumenten”, fortsatte Pekka ivrigt. ”Du kan grunda ett eget företag
och skapa en egen brand. Du flyttar förstås in till Åbo, eller kanske
Helsingfors och driver ditt företag därifrån. Om du vill kan jag hjälpa dig.”
”Men hur länge skulle allt det räcka?”, frågade fiskaren.
”Kanske tio, åtminstone inte mer än tjugo år”, konstaterar
Pekka.
”Och vad händer sedan?”, funderade fiskaren förbryllat.
”Ja, sen kommer den bästa delen: du säljer företaget och blir
rik! Tjänar miljoner!”, nästan ropar Pekka.
”Alltså, då kan du pensionera dig och flytta ut till
skärgården. Du kan sova länge, leka med barnen, hjälpa frun med hemsysslorna
och fast samlas med byarådet om kvällarna”.
Fritt efter folksaga från Sydamerika